Varför skiljer sig kundens pris från priset på elbörsen?

Ett företag har sitt huvudfokus på att producera varor eller tjänster till försäljning till sina kunder. Men det handlar också om att hantera risker. Ytterst förenklat kan det illustreras med att en bagare inte kan vara säker på att kunderna köper exakt lika många bröd som denne bakar. Eller att intäkterna från försäljningen täcker alla kostnader och ger en acceptabel vinst.

På elmarknaden möter aktörerna samma risker som gäller inom all företagsamhet, men utöver detta möter de specifika risker. För ett elhandelsföretag finns följande risker;  balanskostnadsrisk, elprisrisk, elområdesrisk, likviditetsrisk, valutarisk, offertprisrisk, volymrisk, profilrisk, motpartsrisk, administrativ risk och politisk risk.

(I priset till kund ingår kostnaden för elcertifikat, men vi har här utelämnat risker förknippade med detta. Mer information om elcertifikatsystemet finns att läsa här Elcertifikatsystemet - Energiföretagen Sverige (energiforetagen.se).)

Motpartsrisk och administrativ risk är generella för allt företagande. Motpartsrisken avser risken att motparten inte uppfyller kontraktsvillkoren. Denna kan elhandelsföretaget undvika genom att agera via handelsplatser såsom Nord Pool för den fysiska elhandeln och Nasdaq Commodities för den finansiella elhandeln.

Administrativ risk är osäkerhet om eventuell skada som kan uppstå på grund av brister i administrativa system och interna kontrollsystem, felaktigheter eller brister i hantering eller intern rapportering, oklar styrning av verksamheten etcetera. Elhandelsföretagen hanterar detta genom till exempel interna rutiner, ansvarsfördelning och verksamhetsuppföljning.

Den politiska risken innebär risken att politiska beslut förändrar de grundläggande förutsättningarna för marknaden. Principiellt finns denna risk inom all affärsverksamhet, men den är kanske särskilt påtaglig inom energiområdet där det politiska intresset alltid varit stort. Inte minst har detta materialiserats över åren genom införandet av olika skatter och subventioner med bäring på elproduktionen. En speciell risk i det här sammanhanget är en eventuell förändring i indelningen av elområden på den svenska marknaden.

Nedan följer en översiktlig genomgång av de risker som mer specifikt rör elhandelsföretagen och med direkt koppling på de priser som de erbjuder elkunderna.

Balanskostnadsrisk

På elmarknaden har varje elhandelsföretag ett ekonomiskt ansvar att tillföra elsystemet lika mycket el som kunderna använder. Om prognosen slår fel och det uppstår en skillnad mellan den el som tillförs och den el som används, träder statligt ägda Svenska kraftnät in och hanterar den obalans som uppstått. Priserna för detta är vanligen högre än priserna på elbörsen. Den aktör som orsakade problemet får bära kostnaden för åtgärden. Ju bättre elhandelsföretaget kan prognosticera elanvändningen, desto lägre blir avgifterna till Svenska kraftnät för störningar av balansen.

Elprisrisk

Eftersom el inte går att lagra så är elpriset alltid beroende av de aktuella förhållandena. Inte minst vad gäller väder och vind då detta påverkar såväl produktion som användning av el. Detta innebär en risk för svängningar i elpriset som tidvis kan vara stora.

I diagrammet visas hur det nordiska systempriset utvecklats sedan 1996.

Även om prisbildningen på alla marknader i viss omfattning styrs av förväntningar, är det viktig att framhålla att den historiska prisutvecklingen på Nord Pool går att spåra till förändringar i de grundläggande faktorerna. På den nordiska elmarknaden är variationer i nederbörd, vind och temperaturer speciellt viktiga.

För att skydda sig mot prissvängningar kan aktörerna hantera detta generellt genom att prissäkra sig på den finansiella elmarknaden. I Norden sker detta vanligen via Nasdaq Commodities. Denna prissäkring sker mot det som kallas systempriset. Detta är ett syntetiskt pris som beräknas i den dagliga spotmarknadsauktionen under antagandet att det inte skulle finnas några begränsningar i det nordiska stamnätet.

Kontrakten på den finansiella marknaden kan enkelt beskrivas som en vadslagning mellan två parter om det genomsnittliga systempriset för alla timmar över en viss period och för en viss volym. Kontraktet består inte av leverans av el, utan bara av pengar, det vill säga värdet av kontraktets volym multiplicerat med priset.

Om en köpare och säljare ingår ett avtal om 50 öre/kWh för en månad, och systempriset denna månad blir 60 öre/kWh, innebär detta att säljaren av kontrakten betalar 10 öre/kWh till köparen. Skulle priset bli 40 öre/kWh ska köparen betala säljaren 10 öre/kWh. Följden av detta är att köpare och säljare av kontraktet i praktiken kommer att betala respektive erhålla 50 öre/kWh för varje timme hela månaden för den avtalade volymen.

Elområdesrisk

Den nordiska elmarknaden är indelad i 12 elområden. Denna indelning är gjord för att på ett marknadsmässigt sätt hantera begränsningar i det nordiska stamnätet genom att tillgång och efterfrågan skapar olika priser i olika elområden.

Eftersom den generella prissäkringen mot elprisrisken som nämns ovan sker mot systempriset, kan aktörerna behöva hantera risken att priset i de enskilda elområden skiljer sig från systempriset. Detta gör man genom en särskild produkt på den finansiella elmarknaden som kallas för EPAD (Electricity Price Area Differentials).

Diagrammet nedan visas den årsgenomsnittliga skillnaden mellan de svenska områdespriserna jämfört med systempriset sedan år 2012.

En aktör säkrar således sitt pris i ett specifikt elområde genom att samtidigt köpa ett vanligt terminskontrakt och ett EPAD-kontrakt för det specifika elområdet. Med utgångspunkt i exemplet ovan skulle en aktör som köper ett EPAD-kontrakt för 20 öre/kWh i SE4 säkra sitt pris till 70 öre/kWh (50+20).

Likviditetsrisk

Den finansiella elmarknaden fungerar som alla börser: man kan se vad de finansiella kontrakten handlades för sist. Däremot kan man inte veta är hur många kontrakt som finns tillgängliga att köpa för samma pris. Risken finns att antalet likvida, alltså tillgängliga, kontrakt är lägre än vad aktören räknat med. Denne kan alltså aldrig vara säker på att kunna handla sin prissäkring till ett visst pris och detta är vad som avses med likviditetsrisken.

Valutarisk

Handeln på marknadsplatserna för el sker i euro, medan försäljningen av el till slutkunderna sker till svenska kronor. Då valutakurserna förändras kontinuerligt måste därför elhandelsföretagen hantera risken för att förhållandet mellan olika valutor varierar. (Detta är visserligen inte specifikt för elmarknaden, men då valutakurserna periodvis kan variera kraftigt kombinerat med att el inte går att lagra och elhandeln är ”ständigt” pågående, är det av stor vikt för elhandelsföretaget att hantera denna risk.)

Diagrammet visar hur euron varierat månadsvis mot den svenska kronan sedan januari 2007.

Offertprisrisk

Från det att elhandelsföretaget ställer ut ett priserbjudande till kund tar det en viss tid innan kunden accepterar avtalet och dennes förväntade volym är registrerad. Därmed uppstår en risk att marknadspriset ökat mellan tiden för kostnadsberäkning och utförd prissäkring.

Volymrisk

Eftersom elanvändningen inte är helt förutsägbar utan varierar med många faktorer som användarens personliga vanor och varierar med vädret, så måste elhandelsföretaget göra en prognos över hur mycket el som kunden kommer att använda. Med ett avtal om fastpris betalar kunden bara för den el som faktiskt används. När kunden använder mer än vad som prognosticerats måste överstigande volym köpas in på marknaden, och motsvarande måste volym som inte använts säljas tillbaka. Beräknad kostnad för den här risken hanterar elhandelsföretaget genom att göra ett tillägg till sin kostnadsberäkning i sitt priserbjudande till kunden. Volymrisken ökar i betydelse i takt med ökade svängningar och trender i elpriset.

I diagrammet illustreras hur elanvändningen för en hushållskund med en årsanvändning på 20 000 kWh kan variera över årets timmar.

Profilrisk

Profilrisken påminner om volymrisken och innebär att elhandelsföretaget inte vet hur kundens användning varierar över tiden. Elpriset sätts per timme och variationerna kan vara stora såväl över året, veckan och dygnet. I de flesta fall debiteras inte kunden per timme utan månadsvis, varför elhandlarens antaganden om hur kundens användning varierar över tid utgör en central komponent när elhandlaren fastställer priserbjudandet till kund. Tim- och dygnsvariationer kan inte handlas på den finansiella marknaden, utan elhandelsföretaget måste lägga till en beräknad kostnad i sin kalkyl. Eftersom elhandelsföretaget betalar alla sina kunders användning per timme påverkas de även av profilkostnad och profilrisk för kunder med rörligt pris. Profilriskens betydelse ökar i takt med ökade kortsiktiga svängningar i elpriset.

I diagrammet illustreras de faktiska timpriserna i elområde Stockholm den 6 december 2021 samt hur elanvändningen varierar under dagen för två olika hypotetiska kunder. För elhandelsföretaget innebär det att inköpskostnaderna för elen för kund A knappt 17 procent högre än för kund B.

Ytterligare information

Med anledning av de höga elpriserna under slutet av 2021 har Energiföretagen tidigare förklarat vad prisutvecklingen beror på (se Nya rekordpriser på el), vad detta betyder för såväl producenter som användare av el (se Spotpriser, intäkter och kostnader) och hur kundens kostnader fördelar sig på själva elen, överföringen av el samt skatter och moms (se Elkostnadernas fördelning vid högt elpris).