Elnätet – distribution av el

Elnätet transporterar el från en plats där elen produceras ur en energikälla, till en plats där elen används. Elnätet har betydelse för att minska utsläpp av klimatgaser eftersom den el vi producerar i Sverige har mycket låga klimatutsläpp. Som jämförelse transporteras annan lagrad energi i form av bränslen ofta med fordon eller fartyg som drivs med fossila drivmedel.

Elnätet kan överföra stora mängder el över långa avstånd. Det innebär att Sverige, som ofta har elöverskott, kan exportera el till andra länder där elen till stor del produceras med fossila bränslen. Förväntningarna är nu stora på att elnätet ska göra ännu mer nytta i klimatarbetet. Det finns många idéer som är på väg att utvecklas:

• Sverige är på gång med en storskalig elektrifiering till år 2045 som kan innebära en fördubblad elanvändning där också elnäten behöver byggas ut rejält. Ett utbyggt system, inklusive elnät, för laddning av elfordon och ökad elektrifiering i industrin ger bättre klimategenskaper och förbättrad lokal miljö.
• Att integrera elnätet med batterier som kan lagra och bidra med lagrad energi när alltmer väderberoende kraft som vind och sol ansluts till näten. Därmed kan produktionen från dessa elproduktionskällor jämnas ut. Elfordon anslutna till eluttag vid hemmen kan också fungera för inmatning av el när så krävs.
• Ökad digitalisering på hemnivå som kan påverka mönstret för energins användning. Hushåll ska till exempel kunna se prisförändringar och därmed förändra sin elanvändning. När det är ont om el går priset upp, och ett hushåll ska då kunna spara pengar genom att minska sin elanvändning och därmed minska belastningen på elsystemet.
• Små producenter av el, till exempel solpaneler i hushåll, ska kunna ansluta sig till elnätet, mata in sin överskottsel och få betalt för elen. Näten ska kunna hantera att el går i flera riktningar samtidigt på bästa sätt.

Det svenska elnätet

Det svenska elnätets ryggrad kallas stamnätet och i det överförs el över långa avstånd, exempelvis från vattenkraftverk i norra Sverige till kunderna i södra Sverige. Från stamnätet förgrenar sig elnätet i regional- och lokalnät. Om det gick att sträcka ut det svenska elnätet i en enda lång ledning skulle det räcka nästan femton varv runt jorden (mer information om nätens längd, se länk uppe till höger eller läs här).

Elnätet hänger ihop i ett enda system tillsammans med alla elproduktionsanläggningar och alla platser där el används. Det statliga affärsverket Svenska kraftnät ansvarar för att systemet fungerar. Högsta prioritet är att frekvensen i elnätet alltid ska vara 50 Hz, eftersom utrustning som drivs med el i Sverige är byggd för el med den frekvensen.

Systemets olika delar påverkar varandra. Ett exempel är att om en del av elproduktionen plötsligt försvinner, till exempel på grund av ett tekniskt fel eller för att vädret förändras, så måste annan el ersätta snabbt. Det måste vid varje tillfälle produceras lika mycket el som det används, annars kan hela systemet kollapsa vilket innebär ett stort elavbrott. Vid en störning kan det ta några sekunder att få tillbaka balansen och då hjälper det till att det finns stora, tunga turbiner i kraftverken som roterar och håller frekvensen uppe. Det kallas svängmassa: tunga ”hjul” som snurrar.