Kostnadens beroende av storleken på säkring

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Elanläggningar har säkringar i en gruppcentral (gamla tiders ”proppskåp”) som ska lösa ut om belastningen i ledningarna blir för hög. I anslutning till elmätaren finns även de så kallade ”huvudsäkringarna” eller ”mätarsäkringarna”. En förekommande fråga gäller om elkunder kan spara pengar genom att välja en lägre säkring, alltså om den säkring som finns i huset är onödigt kraftig. Energiföretagen ger här några frågor och svar om säkringar och kostnader. Ett gott råd är alltid att prata med sitt elnätsföretag om vad som gäller och vad som kan vara mest lämpligt.

Säkringsstorlekar anges i enheten ampere (A) som är ett mått på den elektriska strömmens flöde. En rätt dimensionerad säkring bryter strömmen i en ledning om strömmen blir större än vad som är tillåtet i ledningen. Detta kan ske vid överbelastning eller kortslutning i någon ledning eller apparat. Men kan marginalerna vara onödigt stora, går det då att använda en lägre säkring och därmed få ned sin elnätsavgift?

Vad är syftet med säkringen och går det att ”översäkra” sig?

Säkringen är i första hand en elsäkerhetsanordning, som ska se till att bryta strömmen i händelse av fel eller överlast. Storleken på säkringen ska vara anpassad för det effektbehov man har i sin anläggning. Ingen vill nog springa och byta trasiga säkringar hela tiden, som kan bli konsekvensen om man lägger sig för lågt. Med det sagt ska man förstås inte välja onödigt stor säkring om det innebär att man får en onödigt stor kostnad. Säkringsstorleken används nämligen ofta som underlag för debitering.

Sjunker alltid kostnaden om man går ned i säkringsstorlek?

Om syftet med ändring av säkringsstorlek är att sänka elnätsavgiften är det viktigt att undersöka om säkringsstorleken verkligen är avgörande för vad man betalar. Ofta är det så, men inte alltid. Det kan även vara samma avgift för ett spann av storlekar på säkringen, till exempel för 16, 20 och 25 A. Avgiften kan även baseras på uppmätt energi och effekt.

Är frågan aktuell vid ändringar till exempel i husets uppvärmning?

Vilken storlek på säkring man behöver i en bostad är ofta kopplat till typ av uppvärmning. Om någon förändring har skett, till exempel att man ersatt direktverkande el med någon värmepumpslösning eller gått över till fjärrvärme, finns det kanske anledning att fundera över om man har onödigt stor säkring. Prata med ditt elnätsföretag. De hjälper gärna till med rådgivning. För att en eventuell nedsäkring ska registreras hos ditt elnätsföretag måste det ske via ett behörigt elinstallationsföretag.

Hur påverkar utrustning som jämnar ut belastningen (lastbalansering)?

Användning av utrustning som lastbalansering kan möjliggöra en lägre säkring. Då anpassas effektuttaget efter det värde som är inställt och säkerställer att man håller sig inom ett uttag som vald säkring klarar av.

Vad sker när så kallade effekttariffer införs?

Det finns en föreskrift från Energimarknadsinspektionen som innebär att alla elnätsföretag senast från 1 jan 2027 måste ha med bland annat en effektavgift i tariffen. Den avgiften ska baseras på kundens användning av elnätet, det vill säga inte på säkringsstorleken. Ofta använder man sig av uppmätta medeleffekter per timme som mått på användningen av elnätet. Vissa företag har redan infört effektavgift. Kundens användning spelar då roll för kundens kostnad. Säkringsstorleken kan fortfarande ha betydelse för storleken på den fasta avgiften, som också ska finnas med i tariffen, men det är inte säkert.

Läs om effekttariffer på Energiföretagens webbplats här.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Tomas Malmström

Tomas Malmström

Ansvarig elnät, regelverk och marknadsroller
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 25 02
E-post: tomas.malmstrom@energiforetagen.se