Vattenkraft

Senaste statistiken över hur svensk el produceras (årsstatistik).

Letar du istället efter information om läget i kraftsystemet just nu? Besök Svenska kraftnäts kontrollrum.

Vattenkraften har funnits i Sverige i hundratals år och ligger bakom att vi har ett av världens bästa energisystem. Närmare hälften av den svenska elen kommer varje år från vattenkraften. Vattenkraften orsakar nästan inga utsläpp av klimatgaser och ger samtidigt pålitlig energi till konkurrenskraftigt pris. Dessutom erbjuder vattenkraften viktiga så kallade systemtjänster, så som balans- och reglerkraft.

Vattenfall är Sveriges absolut största vattenkraftproducent med cirka 7 900 MW installerad elektrisk kapacitet, följd av Fortum (1 800 MW), Uniper (1 800 MW), Statkraft (1 300 MW) och Skellefteå kraft (655 MW).

Det finns drygt 2 000 vattenkraftverk i Sverige och 80 procent av elproduktionen från vattenkraften sker i Norrland. Det största vattenkraftverket är Harsprånget i Luleälven som har en maximal effekt som är nästan lika stor som ett kärnkraftverk. Det finns också många mindre vattenkraftverk i Sverige är mindre men alla bidrar i olika grad till ett system i balans och tillgång till förnybar el.

Dubbelt värdefull för miljön

Fördelen med vattenkraften är inte bara att den är förnybar, har låga klimatutsläpp, att den är kostnadseffektiv och ger el till ett konkurrenskraftigt pris. Den ger också trygg eltillgång eftersom energin i vattnet lagras i magasin och kan användas för elproduktion när elen behövs som mest. Vattenkraften kallas därför ofta reglerbar.

Att den är reglerbar har betydelse på två sätt. Dels kan energin sparas till vintern när elbehovet ökar, dels kan vattenkraften snabbt ändra sin elproduktion. Detta blir mer och mer värdefullt i takt med att vi får mer vindkraft och solkraft i elsystemet. När det inte blåser eller solen inte lyser kan vattenkraften kompensera och se till att det alltid finns el. Utan vattenkraften skulle vi inte kunnat bygga ut vindkraften lika kraftfullt, och på så vis är den dubbelt värdefull för miljön! Skillnaden mellan våtår och torrår – hur mycket nederbörd som faller – är stor. Det avgör hur mycket el som vattenkraften kan ge, vilket också påverkar elpriset. När det är ont om vatten blir elen dyrare.

Investeringar i miljö och ökad effekt

Vatten från regn och snö bildar åar och älvar och vattnets rörelseenergi omvandlas till elenergi i vattenkraftverken. Vattenkraften är förnybar eftersom vattnet inte förbrukas utan hela tiden kommer tillbaka i form av nederbörd. Det är positivt. Men en negativ följd av vattenkraften är att de magasin som byggts för att lagra vatten förändrat landskapet i vattenområdet och påverkat livsmiljöer för exempelvis fisk. Genom de villkor som finns i miljötillstånd och vattendomar sätts bestämmelser för hur vattnet får hanteras.

Det byggs idag få helt nya vattenkraftverk i Sverige. Det senaste större vattenkraftverket togs i drift år 1994 men de flesta större byggdes under 1950-, 60-, och 70-talen. Investeringar görs dock för att modernisera äldre kraftverk. Då handlar det om att effektivisera, få ut mer el, ytterligare höja dammsäkerheten och att genomföra miljöåtgärder. Vattenkraften bidrar till en stor del av energibehovet i det svenska och nordiska elsystemet. Den är genom sin reglerbarhet viktig för att kunna få in ännu mer förnybar el med en produktion som varierar med vädret. För att nå mer reglerbarhet skulle vattenkraftens effekt behöva öka. 

Visste du att en tredjedel av all vattenkraft i Europa finns i Sverige och Norge? Island är också ett land med mycket vattenkraft. I många europeiska länder finns ingen eller lite vattenkraft och istället används till exempel kol och naturgas för att göra el. I Norge står vattenkraften för över 90 procent av elproduktionen, medan Danmark knappt har någon vattenkraft alls. Det beror förstås på hur geografin ser ut.