Vattenkraftens miljöfrågor

Vattenkraften har historiskt spelat en mycket stor roll för utvecklingen av Sveriges välfärd och svarar idag för nästan hälften av den svenska elproduktionen under normalårsförhållanden. Vattenkraften blir utöver sin viktiga funktion som bas- och reglerkraft allt viktigare i framtiden, med ett mer el vind och sol, som tillfällig effektreserv och för att stabilisera frekvensen i hela elsystemet.

Vattenkraften skonar klimatet från utsläpp men samtidigt har utbygganden påverkat den närliggande miljön och det ställs idag mycket hårdare krav på verksamhetsutövarna att vidta olika typer av åtgärder. En rad insatser för att främja den biologiska mångfalden görs vid befintliga vattenkraftverk. Samtidigt kan miljöinsatser som innebär förändrade flödesvillkor leda till ekonomiska, juridiska, tekniska och andra miljömässiga frågeställningar, för berörda företag liksom för samhället. Det är därför en fråga om en balansgång mellan olika intressen. Alla sådana insatser kräver djupgående analyser innan de genomförs.

Sveriges nationella miljömål, EU:s ramdirektiv för vatten, den svenska vattenförvaltningen samt frågor om biologisk mångfald, betyder mycket för arbetet med vattenkraftens miljöfrågor i befintliga och nya anläggningar.

Vattenkraften och klimatfrågan

Vattenkraften i Sverige ger vid drift inga utsläpp av växthusgaser. I ett livscykelperspektiv i en så kallad LCA-studie när hänsyn tas till produktion av bränslen, byggnation och rivning av anläggningar samt drift och underhåll hamnar svensk vattenkraft mycket lågt i utsläpp. Vattenkraften ligger i samma storleksordning som kärnkraft, vindkraft och solenergi och samtidigt långt mycket lägre än fossila bränslens värden. Vattenfalls livscykelanalyer för olika kraftslag följer nationella standarder och går att läsa här.

I samband med dammbyggen kan vattenkraften dock generera växthusgaser, då skog och annan vegetation hamnar under vatten och ger utsläpp av växthusgaser, som koldioxid och metan, när vegetationen bryts ner. En stor del av utsläppen sker under de första 20 åren. De flesta kraftverken och dammarna i Sverige är betydligt äldre än så.

Vattenkraftverkens produktion av koldioxid har studerats och visar på låga värden, som får liten betydelse för utsläppen. Den främsta anledningen till de låga värdena är att de flesta svenska vattendammar dämt upp och utvidgat redan existerande sjöar och ligger i höglänta skogs- och fjällområden. Förhållandevis små områden, med lite organiskt material i jordar och vegetation, har därmed dämts över.

Att bygga dammar över växande vegetation har varit vanligare på andra platser på jorden i tropiska miljöer. I varmare klimat och med grundare dammar kan utsläppen av klimatgaser därför bli större.

Vattenkraftens miljöfond

Framtidens elproduktion i vattenkraften ska både anpassas till moderna miljövillkor och samtidigt möjliggöra omställningen till ett elsystem baserat på 100 procent förnybar energi. Därför har åtta vattenkraftsföretag bildat Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB som tar ansvar för att finansiera nödvändiga miljöåtgärder för omställningen av vattenkraftsverksamheter i Sverige. Miljöinsatserna ska gynna såväl fiske och turism som lokal utveckling, och verka för att både nationella och internationella miljömål i vattenverksamheter uppnås. Besök Vattenkraftens miljöfond för mer information!

Vad gör vattenkraftföretagen?

Sveriges största vattenkraftproducenter är (i storleksordning) - Vattenfall, Fortum, Uniper, Statkraft, Skellefteå kraft, Jämtkraft, Holmen Energi, Umeå Energi, Tekniska verken i Linköping och Mälarenergi. Vattenkraftföretagen arbetar löpande med miljöförbättrande åtgärder och biologisk mångfald. Exempelvis åtgärder som underlättar fiskens vandring, utsättning av småfisk och biotopvård. Besök deras hemsidor för mer information om akutella projekt.

Energiforsk bedriver sedan länge forskning på vattenkraftområdet.

• Du hittar pågående projekt och aktuella rapporter från Energiforsk här.
• Här kan du ta del av tidigare forskningsprojekt från Energiforsk.