Fjärrvärmens miljöpåverkan
Publicerat av: Annika Johannesson ·
Tack vare en stor andel fjärrvärme har Sveriges energiförsörjning låga utsläpp av växthusgaser och påverkan på närmiljön är liten, internationellt sett. Svenska städer är bland de renaste i världen, utsläppen av luftföroreningar som svavel, kväve och stoft har successivt minskat när fjärrvärmen ersatt mindre värmepannor. Det är ett viktigt bidrag i arbetet mot miljökvalitetsmål som Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag samt Ingen övergödning.
Minskade utsläpp och renare luft
Utbyggd fjärrvärme kan ersätta ännu fler oljepannor och småskalig vedeldning som på många håll är en av de största källorna till luftföroreningar i tätorter. Förbättrad rening av rökgaser och effektivare förbränning bidrar också till minskade utsläpp av luftföroreningar som svavel och kväve från fjärrvärme- och kraftvärmeverk.
Fjärrvärme bidrar till en bättre stadsmiljö och därmed till målet om en god och hälsosam livsmiljö. Minimal miljöpåverkan, reducering av energiflöden och hänsyn till natur- och kulturmiljö eftersträvas vid utformning och lokalisering av energianläggningar. Avfallsförbränning som blir fjärrvärme minskar behovet av avfallsdeponering, samtidigt som energin i avfallet kommer till nytta. Om avfallet används i kraftvärmeproduktion blir energianvändningen mer effektiv. Förenta Nationerna (UN) rekommenderar fjärvärmen som ett mycket viktigt verkty för att motverka klimatförändringar och samtidigt nå förbättrad luftkvalitet i världens städer (källa)
Europa kan värmas med spillenergi
I Europa kan fjärrvärmen skapa en väsentligt mer effektiv energiförsörjning. Beräkningar visar att omvandlingsförlusterna inom EU är större än EU:s hela uppvärmningsbehov. Hela Europa kan med andra ord värmas med den spillenergi som i dag går förlorad i kraftproduktionen, i avfallet och i industrin. En EU rapport visar att det finns cirka 130 TWh spillvärme i Europa varav 35 TWh har teknisk potential att utnyttjas. Sverige är det land inom EU som har högst användning av spillvärme inom fjärrvärmesektorn (källa).
Fjärrvärme omfattar i dag endast cirka tio procent av Europas värmemarknad. Forskning visar att trots att värmebehoven är något lägre i Centraleuropa än i Sverige så är städerna så tätbebyggda att kostnaden för att bygga ut fjärrvärmenät blir mycket låg. Det är alltså inte av ekonomiska skäl som expansionen går långsamt utan snarare bristande medvetenheten hos aktörer och beslutsfattare samt i vissa fall problematisk lagstiftning.
Dessutom – om överskottsvärmen från elproduktion och industrier i Europa tas till vara skulle EU:s energibehov – och växthusgasutsläpp – minska med cirka 40 procent! I många av Europas städer finns också "prima" geotermi, med temperaturer för direkt användning i fjärrvärmenät utan värmepumpar, i en ofantlig mängd.