Användning av aska

Vid eldning med fasta bränslen bildas en restprodukt, askor som en naturlig del i energiproduktionen. När den brännbara substansen eldats upp så får man bottenaska eller slagg som tas ut från pannans botten och flygaska som följer med rökgaserna. Bottenaskan/slaggen liknar en grovkorning blandning av sand och sten. Flygaskan som avskiljs ur rökgaserna påminner om cement och har även cementliknande egenskaper. Ofta brukar rökgaserna renas från t.ex. svaveloxider med kalk och andra tillsatser. Då bildas en fast lerliknande rökgasreningsrest.

Askor får olika egenskaper och sammansättning beroende på vilket bränsle som eldas – till exempel skogsbränslen, bränslen från jordbruket, avfall, torv eller kol, på vilken slags panna man har – till exempel fluidserande bädd, pulverpanna, rosterpanna , på hur pannan körts – del-last eller full last. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man söker lämpliga användningsmöjligheter för sina askor.

Det finns olika exempel på nyttiggörande av aska. Ett är att återföra aska till skogen. Askan ersätter då de näringsämnen som tagits ut i samband med att man tog ut skogsbränslet. På dikad torvskogsmark är aska ett gödselmedel som ger ökad trädtillväxt.

Askor kan även lösa problemet med förorenade muddermassor när hamnar ska byggas om. Genom att blanda i aska binds tungmetallerna, och muddermassorna kan då återanvändas som byggmaterial i hamnen.

Aska kan också ersätta bergkross och grus och ge en del förbättrade egenskaper i anläggningsarbeten som vägbyggen och täckning av deponier. Vissa askor lämpar sig för att blanda in i cement. 

Under följande rubriker framgår hur aska kan nyttiggöras inom olika områden

• Aska till Skog och mark
• Anläggningsarbeten; hårdgjorda ytor och vägar
• Deponier