Frågor och svar om bioenergi

El, fjärrvärme eller drivmedel för transporter som framställts av bränslen av biologiskt ursprung är bioenergi.

Naturen är fantastisk, växterna använder solens energi för att växa och när de växer tar de upp koldioxid ur luften. Genom att plantera nya träd kan vi därmed minska halten av klimatgaser i atmosfären. När vi avverkar träd för att bygga hus eller producera andra produkter som papper, kartonger, djurfoder och textilier blir en del av trädet kvar antingen i skogen i form av grenar och toppar eller i sågverken och skogsindustrin. Det är dessa rester som används som biobränsle

Ja. Eftersom bioenergin kommer från naturen, som skog, är den förnybar eftersom den ständigt växer och man planterar ny skog när man har avverkat gammal. Bioenergi är i dag den största förnybara energikällan i Sverige, sett till slutlig energianvändning.

Ja. När biobränslen ersätter fossila bränslen i el- och värmeproduktion eller som drivmedel till transportsektorn, släpper de visserligen ut koldioxid till atmosfären. Om riset på hyggena inte tas tillvara som bränsle kommer det relativt snabbt att ruttna och brytas ner och nästan all biomassa omvandlas till koldioxid utan att ersätta något fossilt bränsle. Men med ett långsiktigt hållbart skogsbruk säkras ett kretslopp där denna koldioxid åter binds in i skogen när nya träd växer till. Det är ett synsätt som är accepterat av bland andra FN och EU och som Sverige ställer sig bakom.

Eftersom träd tar upp koldioxid ur luften kan vi minska halten av klimatgaser i atmosfären genom att plantera nya träd. På så sätt minskar vi risken för klimatförändringar samtidigt som vi kan producera nya biomaterial som kan ersätta fossila råvaror. Efter planteringen växer träden långsamt i början men allt snabbare efter några år. Under åren med snabb tillväxt fångar de in som mest koldioxid från luften. När ett träd blir riktigt gammalt växer det inte lika snabbt vilket betyder att det inte kan binda lika mycket koldioxid längre.  

Det tar tid för träden att växa ordentligt, cirka hundra år, men eftersom vi hela tiden planterar nya träd finns det alltid en del träd som vuxit nästan färdigt och som kan användas för att bygga hus, göra möbler eller andra produkter. Det som blir över kan då användas som bioenergi.

Bioenergi används främst för värmeproduktion i allt från enskilda pannor till storskalig produktion av fjärrvärme, för elproduktion i kraftvärmeanläggningar, för industrins processbehov samt för produktion av biodrivmedel till transporter.

Nej. Människan har alltid byggt hus och gjort möbler och andra produkter av träd. Det som blir kvar efter att man har tagit ut timret skickas till skogsindustrin för att producera pappersprodukter och kartonger. Det som blir kvar i skogen kallas grot (grenar och toppar). Genom att ta tillvara grenar, toppar och i viss mån stubbar som uppstår vid avverkning, får vi klimatvänliga bränslen. Bränslen som används till el- och värmeproduktion och, när de förädlats vidare, även som biodrivmedel. Man avverkar alltså inte skog i syfte att göra biobränsle av den utan man använder rester. Det som annars skulle gått till spillo.

Ibland använder man hela träd, till exempel storm- eller brandskadade träd eller träd som angripits av röta eller av skadedjur och som därför inte kan användas till trä eller papper.

Nej. Enligt Skogsstyrelsen måste man ta miljöhänsyn vid uttag av grot. Det innebär bland annat att man bör lämna kvar minst en femtedel av grenarna och topparna i skogen. Särskilt viktigt är det att lämna de grövsta topparna från tall, ek och asp. Man måste också spara ris för att minska körskador där skotaren ska transportera fram riset till väg.

Det finns dock potential att ta ut mer bioenergi från skogen på ett hållbart sätt. Exempelvis drar Energimyndigheten följande slutsats i en rapport: ” Resultatet visar att det finns en stor potential att öka skogsbränsleuttaget utan att det försvårar möjligheten att nå miljö- och produktionsmål. Från dagens ca 14 TWh finns det åtminstone utrymme att öka till drygt 24 TWh”. En större mängd grenar och toppar än vad som är nödvändigt lämnas idag kvar i skogen,  bland annat på grund av att de är svåra att samla in.

Vid det förra sekelskiftet insåg man att skogsbruket måste regleras för att hindra avskogning och trygga virkesförsörjningen i framtiden. Redan i 1903 års Skogsvårdslag slogs det fast att man måste plantera mer träd än man avverkar. Det har gjort att skogen har vuxit till det dubbla under de senaste 100 åren. Idag har vi en nettotillväxt av skog. Det växer alltså upp fler träd vart år än vad som huggs ner.

Skogsvårdslagen uttrycker vilka krav samhället har på skogsägare. I lagen anges att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Samtidigt ska man ta hänsyn till naturen, kulturmiljön, rennäringen och andra intressen. Vid sidan av skogsvårdslagen är Skogsstyrelsen också tillsynsmyndighet för delar av miljöbalken.

Produktion och transport av biobränslen leder till en mindre mängd utsläpp av växthusgaser. Utsläppen beror på hur man producerar bränslet eller hur transporterna genomförts och med vilka bränslen. Om man använder biodrivmedel för maskiner och transporter blir klimatutsläppet ännu lägre.  
Även de metoder och tekniker som används i skogsbruket påverkar utsläppen. Detta gör att hanteringen av biobränslen inte är helt klimatneutral. Olika sorters biobränslen är olika effektiva på att minska utsläppen av växthusgaser.

EU har tagit fram ramverk och ställer krav på hur klimatutsläpp från bioenergi bör beräknas och avrapporteras. Deras beräkningsexempel visar att fjärrvärmeverken använder bioenergin på ett effektivt sätt och har låg klimatpåverkan under produktion och transport av själva bränslet. EU ställer också krav på höga klimatbesparingar vid användningen av bioenergi i nya pannor. 

Ja, även en stor del av det restavfall som energiåtervinns i kraftvärmeanläggningar har biologiskt ursprung. I Sverige är mer än hälften av restavfallet – det som blir kvar efter insamling och sortering- biologiskt avfall. När det gäller matavfallet är det viktigt att man separerar och samlar in det så att man kan göra biogas av det. I många svenska städer körs bussar och en del bilar med biogas. Det som inte samlas in blir el och fjärrvärme när det energiåtervinns i ett kraftvärmeverk. Även det som kallas verksamhetsavfall kan vara bioenergi; som gamla trähus som rivs eller kasserade trämöbler. Också papper och kartong som går till materialåtervinning blir till slut bioenergi efter att de har återvunnits cirka sju gånger. Materialåtervinningen gör att fibrerna blir kortare och kortare. Till slut är kvalitén på fibrerna så dålig att man inte kan göra nytt papper eller kartong av dem. Då skickas de till våra kraftvärmeverk för energiåtervinning.

Cirka 85 procent av energin som används för produktion av fjärrvärme och el är bioenergi av något slag, men merparten av bioenergin är rester från andra verksamheter. Det är bark och sågspån från sågverken och skogsindustrin, grenar och toppar som blir kvar i skogen efter avverkning, matavfall och gamla trähus och trämöbler eller papper och kartonger som inte längre går att materialåtervinna. Just nu jobbar vi febrilt för att fasa ut de sista, knappt fyra procent, fossila bränslena. Vårt mål är att använda 100 procent återvunnen energi för produktion av fjärrvärme.

Det beror på vad den görs av, var och hur råvaran har växt, hur den har producerats och transporteras. Att skövla stora områden med värdefull skog som är av betydelse för den biologiska mångfalden är givetvis inte hållbart. Inte heller att avverka träd utan att återplantera. Som exempel kan nämnas att palmolja från skogsskövling i Indonesien inte är hållbar. Det är även diskutabelt att använda produktiv jordbruksmark för att producera biobränsle där man kunde ha producerat mat.

Skogsstyrelsen bestämmer vilka naturområden som måste skyddas i Sverige och skyddar skog som har höga naturvärden eller stor betydelse för växter och djur.

Förutom det finns stora arealer frivilligt avsatt och skyddad skog i syfte att behålla och öka den biologiska mångfalden. Det bestäms av skogsägarna i dialog med myndigheter, kommuner, miljöorganisationer och andra intressenter. Som konsument kan man påverka utvecklingen positivt genom att köpa certifierade skogsprodukter. Man ställer krav på avsättning av naturområden och miljöhänsyn i alla europeiska och internationellt godkända certifieringssystem som FSC och PEFC.  

https://www.skogsstyrelsen.se/aga-skog/du-och-din-skog/certifiering/

Skogsstyrelsen rekommenderar att man bör återföra askan som blir kvar efter förbränning till skogen. Särskilt groten (trädets grenar och toppar) som används som bioenergi innehåller många näringsämnen. Återföring av askan är till för att kompensera den bortförda mängden näringsämnen. Skogsstyrelsen har detaljerade rekommendationer för när detta krävs, hur mycket aska man ska återföra och vilka krav som i övrigt ställs på askan.