Kraftvärme

Ett kraftvärmeverk kan drivas med i princip vilket bränsle som helst. Idag står fossila bränslen i kraftvärmen för en ytterst liten andel och är på väg att fasas ut och ersättas med biobränslen.  Över 90 procent av bränslena i den svenska kraftvärmen är förnybara eller återvunna. Det vanligaste är biobränsle som utgörs av rester från skogen, som grenar, toppar och stubbar. Det kan också vara rester från hushåll eller industrier - det vill säga avfall som inte återvunnits på något annat sätt. Vissa kraftvärmeverk kan till och med drivas helt med restvärme från någon närliggande industri. Som i Luleå där bränslet är brännbar överskottsgas från SSAB Tunnplåts ståltillverkning. Klart är att mer kraftvärme innebär att vi kan ta tillvara resurser som annars går till spillo.

Pålitlig el och värme oavsett väder

Det talas mycket om hur vi ska säkra elförsörjningen i Sverige och hur viktigt det är med väderoberoende energikällor som komplement till vind och sol. Här har kraftvärmeverken en viktig funktion. De ger oss nämligen pålitlig energi under alla förhållanden. När vi behöver el och värme som mest, det vill säga på vintern när det är mörkt och kallt, levererar kraftvärmeverken pålitligt bådadera.

Kärnkraft och kraftvärme tillsammans med stora delar av vattenkraften är idag baskraft i den svenska elförsörjningen. Det finns stora potentialer för expansion av kraftvärme i Sverige vilket skulle förbättra tillgången på baskraft. Det kommer att bli viktigt då elproduktionen från kärnkraft minskat, sedan Ringhals 2 togs ur drift 30 december 2019 och Ringhals 1 vid årsskiftet 2020-21.

Det man dock inte får glömma i sammanhanget är att kraftvärmens effektivitet bygger på att det finns ett fjärrvärmenät som kan ta emot den värme som bildas i processen. Så att det finns fjärrvärme utbyggt är en förutsättning för att vi ska få lokalt producerad el från kraftvärme.

Här kan du läsa våra 12 förslag för en nationell fjärr- och kraftvärmestrategi.

Kraftvärme i Europa

Produktion av värme och kyla är den största energisektorn inom EU och hela 75 procent av bränslena är ännu fossila. EU vill öka andelen biobränslen och energiåtervinningen genom att kraftvärme och fjärrvärme byggs ut. I Sverige kan fjärrvärmenäten byggas ut på en hel del håll och spillvärmen från industrier kan utnyttjas ännu bättre.

Hälften av EU: s energianvändning går till uppvärmning och kylning av bostads- och industribyggnader och 75 procent av den energin kommer från fossila källor. Att värmefrågor är viktiga för EU:s hela energiförsörjning och energitrygghet, och möjligheten att uppnå ett hållbart samhälle, är med andra ord självklart. Europeiska kraftverk som eldas med kol och som producerar el har i genomsnitt en verkningsgrad på cirka 30 procent. Resten av energin i bränslet, alltså 70 procent blir värme som vädras bort. Skulle bränslet användas i ett modernt kraftvärmeverk så skulle det mesta av den bortslösade värmen kunna bli fjärrvärme som då dessutom skulle kunna ersätta den eldning med framför allt gas, som ofta sker i varje hus. Detta kräver förstås satsningar på utbyggda fjärrvärmenät.

Förra året la EU-kommissionen fram en strategi för kyla och uppvärmning. Den ingår som en del i ett större paket om energisäkerhet. Den långsiktiga visionen för värme- och kylstrategin är att användningen av fossila bränslen för värme och kyla i byggnader ska minska. Det skulle leda till minskade koldioxidutsläpp och att luftföroreningarna skulle kunna minska mer än 90 procent, vilket i sin tur skulle minska relaterade hälsoproblem. Både fjärrvärme och fjärrkyla lyfts därför fram som viktiga för att nå målen i strategin.