Klimatavtal och miljömål
Vid FN:s klimattoppmöte i Paris, i december 2015, enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020. På EU-nivå finns också klimatmål som måste anpassas till Paris-avtalet. Sverige har också sina mål.
Det internationella klimatavtalet
Vid FN:s klimattoppmöte i Paris (COP 21) i december 2015, enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020. Avtalet trädde i kraft (ratificerades) innan ett år var till ända i och med att tillräckligt många länder hade undertecknat det. Då diskuterades bland annat utvecklingen av regler för att nå målen.
Globala målen för hållbar utveckling
Inom ramen för FN har världens ledare förbundit sig till sjutton globala mål för hållbar utveckling. Du kan läsa mer om Globala Målen här. De ska bidra till att utrota extrem fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisa och för att lösa klimatkrisen. Ett av de sjutton målen är mål 7, Hållbar energi för alla. Även målen Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (9), Hållbara städer och samhällen (11), Bekämpa klimatförändringen (13) och Ekosystem och biologisk mångfald (15) hänger på olika sätt tydligt ihop med energifrågan. Enligt en rapport från Energimyndigheten 2016 kan man faktiskt till och med hitta en koppling till samtliga 17 hållbarhetsmål.
Sveriges miljömål
Sverige har också egna miljömål. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål.
Riksdagens definition av generationsmålet lyder så här: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Generationsmålet innebär att det som behövs för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation efter att systemet infördes år 1999. Det ska vara uppfyllt år 2020.
Läs om Sveriges miljöarbete och följ hur det går på Naturvårdsverkets hemsida.
Detta är Parisavtalet
Parisavtalet är kopplat till FN:s klimatkonvention UNFCCC, en global konvention om åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Avtalet beslutades i samband med klimatkonferensen (COP21) i Paris i december 2015, därav namnet. Avtalet trädde formellt i kraft i november 2016.
Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C och att sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Detta framförallt genom att minska utsläppen av växthusgaser. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.
I stort sett alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år genom en global översyn. Den globala översynen utvärderar ländernas gemensamma insatser i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål. Varje år innan COP publicerar UNFCCC sekretariatet en kortare syntesrapport som ger en översikt över hur ländernas planerade åtaganden står sig gentemot Parisavtalets långsiktiga temperaturmål.
Diskussionerna inför och under FN:s klimatkonferenser har kretsat kring behovet av ökad ambition inom det globala klimatarbete, och gapet mellan ländernas nuvarande åtaganden och Parisavtalets temperaturmål.
Regelbok framtagen för Parisavtalet
Under FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow 2021 kom länderna överens om ett samlingsbeslut som kallas för ”The Glasgow Climate Pact”. Beslutet ska bidra till en ökad ambition i klimatarbetet och är det första beslutet som uttryckligen nämner fossila bränslens roll i klimatomställningen. Det innehåller bland annat skrivningar om utfasning av kol och fossila subventioner, samt mer ambitiösa utfästelser kring Parisavtalets temperaturmål. Dessutom uppmuntras nu även länderna att säkerställa meningsfullt och inkluderande deltagande från unga.
Koppat till Parisavtalet finns även den så kallade regelboken, ett gemensamt regelverk för hur länderna ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtagande under Parisavtalet. På COP26 i Glasgow 2021 lyckades länderna komma överens om de sista riktlinjerna för Parisavtalets regelbok. Det innebär att det finns ett robust regelverk på plats för rapportering av utsläpp av växthusgaser och uppföljning av åtaganden som kommuniceras i parternas nationellt fastställda klimatplaner.