Hur kan vi tillsammans utveckla kompetensförsörjningen?

Lil Ljunggren Lönnberg är ordförande och Susanne Zander tillförordnad kanslichef för Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA). En del i deras arbete är att utveckla lokala jobbspår. Lokala jobbspår kan vara en bra möjlighet inom kompetensförsörjningen, för att hitta och utveckla rätt kompetens.

Lil Ljunggren Lönnberg konstaterar att det idag finns många arbetslösa, omkring 90 000, varav många varit arbetslösa i över två år. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på kompetens från företagens sida. Hur ska dessa delar kunna matchas ihop?

– Arbetsgivare behöver ställa sig två frågor; Hur rekryterar vi och vilka krav ställer vi? Man kan också fråga sig, vad kan jag som arbetsgivare göra? Ska jag sänka kraven, eller kan jag underlätta för de arbetssökande att uppfylla de krav som finns? säger Lil Ljunggren Lönnberg.

Lokala jobbspår hjälper till att säkra kompetensförsörjningen

Ett sätt för arbetsgivare att kunna påverka hur det ser ut är att engagera sig i lokala jobbspår. De har funnits sedan 2018 och ska hjälpa till med kompetensförsörjningen. Där utgår man från arbetsgivares behov och omsätter till kompetens- eller yrkesprofiler. Då kan man se vad arbetstagaren behöver kunna (och fylla på med) för att sedan kunna ta ett arbete i branschen eller företaget.

Arbetsförmedlingen och kommuner identifierar deltagare i jobbspåret tillsammans med arbetsgivare. Därefter omsätter Arbetsförmedlingen och kommunerna kompetensprofilen till aktiviteter, till exempel utbildning eller praktik, som bedrivs i kedjor eller parallellt.

– Det kan ofta vara utbildning, som Yrkes-Vux, som numera i stor utsträckning är anpassad efter arbetsmarknadens behov av utbildning, men det kan också vara arbetsmarknadsutbildning. Nu satsar vi också på att använda Yrkeshögskolans kurser, då kombinerar man det ofta med SFI eller företagsintern utbildning. Men det kan också vara andra insatser som praktik, validering eller yrkesprövning för att kunna hitta rätt, berättar Lil Ljunggren Lönnberg.

Jobbspåren har varit framgångsrika och huvudsakligen gett goda resultatet. Den som deltar i ett lokalt jobbspår får i normalfallet anställning. Tyvärr för Arbetsförmedlingen ingen statistik men Delegationen för unga och nyanlända gör egna uppföljningar i form av enkäter, två gånger per år. De visar att:

• Drygt 50 procent får jobb, ytterligare 20 procent går till studier.
• 8 av 10 jobbspår har huvudsakligen deltagare med kortare utbildning än gymnasieutbildning. 55 procent är kvinnor.
• Jobbspåren har totalt haft cirka 13 500 deltagare sedan 2018. I mars 2021 fanns 400 jobbspår med 3 400 deltagare.

Ett jobbspår har provats mot energiföretag – med en hel del utmaningar.

– Inte minst var det en utmaning att man startade i november 2020. Sen kom pandemin, som innebar stora utmaningar att anpassa arbetsplatsförlagd och språkutbildning. Vi har ändå förhoppningar om att man ska gå vidare och utveckla fler jobbspår inom energisektorn, understryker Susanne Zander.

Arbetsgivarnas erfarenheter av lokala jobbspår

Hittills har cirka 1 000 arbetsgivare varit involverade i jobbspår på olika sätt och DUA har samlat deras erfarenheter:

• Lokala jobbspår är en väg att komplettera rekryteringen av medarbetare, parallellt med andra åtgärder man vanligtvis gör.
• Behoven av handledarutbildning behöver mötas. Kommunen eller Arbetsförmedlingen kan tillhandahålla handledarutbildning, men ibland genomför stora företag eller en bransch egen utbildning. Även Skolverket har handledarutbildningar på sin hemsida.
• Jobbspåren behöver förankras på arbetsplatsen, man behöver fundera på hur det ser ut med handledare och hur språkutbildningen ska gå till på arbetsplatsen. Nyckeln till att vara en bra handledare är att man inser att man handleder sin kommande kollega. Man måste se det som ett rekryteringsförfarande.
• Facket är en viktig part i planering/förankring/upplägg, inte minst av det praktiska arbetet.
• Integrerad språkutbildning behövs. Det kan handla om SFI, yrkessvenska eller parlörer inom olika branscher.
• Medverkan i ett jobbspår bidrar till stolthet hos medarbetarna över att företaget bidrar till integration av nyanlända eller mångfald på arbetsplatsen.
• Utgå från företagets behov och möjligheter, inte minst vilken språknivå som kan accepteras så att jobbet kan utföras på ett säkert sätt.

Yrkesprofiler är bra att utgå ifrån

Yrkesprofiler behövs för att identifiera vilka delar som krävs, eller vad som kan utvecklas och bockas av för att se till att deltagaren har fått rätt kompetenser. De underlättar också kontakter med utbildningsanordnare om nödvändiga utbildningsinsatser och i rekryteringen av deltagare.

Yrkesprofilen är även viktig för att planera den fortsatta karriären. 8 av 10 individer har kort utbildning men det finns även jobbspår med deltagare med hög utbildning. Oavsett vilket, startar de ofta med enklare arbetsuppgifter och tar successivt utvecklingssteg till mer avancerade uppgifter.

De lokala jobbspåren startade år 2018 och 400-600 jobbspår har pågått kontinuerligt. Det är totalt över 13 000 deltagare som har gått igenom ett jobbspår.

Vad är det då som gör att jobbspåren fungerar?

– Det är inte alltid lätt men det som fungerar är när man tillsammans kan hitta en struktur ett prestigelöst samarbete, som ger deltagarna de kunskaper som krävs för att bli anställningsbara. För det som driver deltagaren är drömmen om jobb. Det blir en win-win; arbetsgivaren kan få kompetent personal och arbetstagaren kan få ett jobb, avslutar Lil Ljunggren Lönnberg.

Här kan du ta del av inspelningen av hela föredraget.

Se powerpointpresentationen (pdf)