Win-win – Jämtkrafts lärlingsprogram till distributionselektriker

Eva Olsson, HR partner på Jämtkraft ger bakgrunden till att Jämtkraft satsade på ett lärlingsprogram:

– Vi har tidigare haft ganska lätt att rekrytera distributionselektriker; vi har haft ganska låg medelålder och roliga projekt som har lockat. Men det har blivit allt svårare att rekrytera och vi har haft stora pensionsavgångar. Så vi startade en diskussion om detta samtidigt som nya gymnasielagen kom: Hur kan vi göra en win-win, så att de som gått treårig gymnasieutbildning med yrkesinriktning skulle kunna få ett jobb – och vi skulle kunna få en bra medarbetare?

Ett lärlingsprogram blev svaret. Det skulle ge en möjlighet att få en mer långsiktig kompetens­försörjning men också att öka mångfalden i företaget. För som så många andra i energibranschen ville Jämtkraft få in fler kvinnor och fler personer med annan bakgrund än svensk.

Första prioritet: De som omfattas av gymnasielagen

Nya gymnasielagen innebär att den som omfattas av den måste ha ett tillsvidarejobb inom sex månader efter avslutade studier.

– Vi tog kontakt med Innanförskapsakademin, som är en tillväxtsatsning som vänder sig till nyanlända ungdomar och som samarbetar med lokala näringslivet i Östersund. Vi har tagit emot språkpraktikanter från dem tidigare. Sedan gjorde vi en rekryteringsannons riktad till ungdomar som har gått el- och energiprogrammet. Första prioritet var att de skulle omfattas av nya gymnasielagen, andra prioritet att det skulle vara tjejer och tredje prioritet övriga, berättar Eva Olsson.

Därefter följde intervjuer, som vid en vanlig anställningsprocess, med närmaste chef och HR. Eftersom det handlar om arbete på elnät gjordes också en säkerhetsprövningintervju, Personen behöver vara säkerhetsklassad för tjänsten och fick även gå igenom en vanlig nyanställningsundersökning, där alkohol- och drogtest är en del.

– Vi valde en provanställning, för att båda parter ska få prova. Många kanske bara har teoretisk kunskap, men vet inte vad yrket egentligen handlar om.

Lärlingsprogrammet startade hösten 2020 med två lärlingar. De har haft varsin handledare, som fick handledarutbildning genom Innanförskapsakademin. Från Innanförskapsakademin fick de också hjälp att hantera kulturkrockar och med språkligt stöd. Lärlingarna ska kunna jobba yrkesmässigt som distributionselektriker efter cirka 1-1,5 år. Men då räknar inte Jämtkraft med att de är helt klara, utan de får gå bredvid någon med mer erfarenhet och praktisera ytterligare tills de är trygga med att utföra eget arbete.

Pandemin försenade men har även gett fördelar

Lärlingarna har kombinerat praktik på arbetsplatsen med utbildning, i detta fall STF:s diplomerad distributionselektriker. De har även gått ett antal interna utbildningar. Under detta första år har det mesta gått bra.

– Det har ju ställt till det lite med Covid, vi har fått skjuta på vissa utbildningar men det har också varit bra. Inför varje utbildningssteg och även efter har de fått möjlighet att öva på det de lär sig. Och vi märker att det krävs mer tid för att ta till sig utbildningen – de behöver få träna tryggt, konstaterar Eva Olsson.

Andra omgången har startat

Jämtkraft har nu startat sin andra omgång., med två nya lärlingar. De har gått sin första utbildning hos STF men de har bestämt sig för att skjuta lite på utbildningarna så att de ska kunna träna mer på hemmaplan och därmed tillgodogöra sig utbildningen bättre.

Eva Olsson tycker att mycket har varit positivt. Många på arbetsplatsen var oroliga för språket, hur praktikanterna skulle kunna förstå och lära? Men det visade sig att de har ganska goda språkkunskaper efter tre år på gymnasiet, även om det tekniska språket är svårt och de har fått lära sig mycket av det på plats. De har dock visat stor vilja att lära sig nytt och kulturkrockarna har varit mindre än man hade trott.

– Vi måste tänka på att sänka tröskeln, vi önskar oss fullfjädrade medarbetare med jättestor erfarenhet. Vi måste bjuda våga bjuda in – alla är nybörjare – så att de kan komma igång med språket, säger Eva Olsson.

– En utmaning har varit att skapa tid och utrymme för handledarna, så att de har tid att lära ut. Det måste få ta tid. Eldsjälar är bra men det är också viktigt att hela organisationen bär projektet, annars risk att det blir svårt att genomföra. Kompetensförsörjning är en verksamhetsfråga, inte en HR-fråga, och det behöver vi jobba med på Jämtkraft, säger hon.

Seminariet avslutas med en kort film med Mohammad Saadat, en av lärlingarna som började 2020.

Här kan du se hela inslaget med Eva Olsson.

Se powerpointpresentationen (pdf)