Resiliens och motståndskraft för verksamheter

Publicerat av: Emma Johansson

Behovet av att hantera kriser har ökat med återuppbyggnaden av civil- och totalförsvaret, vilket involverar både offentliga och privata sektorer i den nya beredskapsstrukturen. Resiliens innebär att en verksamhet kan motstå, hämtar sig från förändringar och utvecklas över tid. Den komplexa hotbilden kräver flexibelitet och prioriteringar. Energiföretagen bistår med att identifiera sina medlemmars behov inom detta område. 

Det krävs förståelse och samarbete mellan myndigheter, kommuner och företag för att hantera beredskapsfrågor. Energiföretagen och deras medlemmar arbetar tillsammans för att belysa energibranschens behov ur ett systemperspektiv. Siktet är att effektivisera administrationen och klargöra deras roll. Här är några viktiga aspekter:

  1.  Riskbedömning och analys: Identifiering av potentiella hot och risker mot verksamheten.
  2. Risk- och sårbarhetsanalys: Bedöm svagheter och deras påverkan.
  3.  Strategier för beredskap. Beredskapsplan: Skapa handlingsplaner för krissituationer och höjd beredskap.
  4. Övningar och utbildning: Regelbundna övningar och träning av personal.
  5.  Resiliensbyggande och flexibla processer: Anpassningsbara arbetsmetoder vid kriser.
  6. Resursdiversifiering: Minimera beroendet av enskilda leverantörer.
  7.  Tekniska lösningar och cybersäkerhet: Stärk IT- och OT-säkerhet.
  8.  Kommunikation och samverkan: intern och extern kommunikation. Alternativa kommunikationskanaler under kriser.
  9. Samarbete: Etablera nätverk med andra organisationer.
  10.  Uppföljning och utvärdering: Kontinuerlig förbättring. Utvärdera och uppdatera planer regelbundet.

Att följa dessa steg stärker en organisations krishanteringsförmåga avsevärt.

Ökat fokus på beredskapsfrågor i samhället

CER-direktivet (2022/2557) syftar till att förebygga och hantera störningar i samhällsviktiga verksamheter. Direktivet omfattar tjänster och infrastruktur avgörande för samhällets behov och säkerhet, där energisektorn är en av de kritiska infrastrukturerna. CER fokuserar på alla typer av störningar, som klimatförändringar, naturkatastrofer, terrorattacker, pandemier och bränder, till skillnad från NIS2 som koncentrerar sig på cybersäkerhet.  

Elberedskapslagen

Svenska kraftnät är utsedd till Sveriges elberedskapsmyndighet. Elberedskapsverksamheten omfattas av lagar, förordningar och föreskrifter. Elföretags skyldigheter enligt Elberedskapslag (1997:288) är bland annat att:

  • Anmäla anläggnings-/verksamhetsförändringar av väsentlig betydelse för elförsörjningen, se Svenska kraftnäts föreskrifter SvKFS2023:1 som gäller från 1 april 2024 se Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling (svk.se)
  • Genomföra de åtgärder som Svenska kraftnät beslutat och upprätthålla åtgärderna enligt villkor i beslut.
  • Lämna de uppgifter som behövs för tillsynen samt för klarläggande av om beredskapsåtgärder behöver vidtas.
  • Upprätta risk-och sårbarhetsanalys avseende säkerheten.
  • Anmäla störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället om Svk föreskrivit om sådan skyldighet (på gång).

Läs mer här