Totalförsvar och beredskap

Energisystemet måste vara robust och fungerande vid kriser och krig. För att öka fossilfri elproduktion behövs snabbare utbyggnad av elnäten samt mer stöd och långsiktiga marknadsförutsättningar. Det räcker dock inte att öka elproduktion utan att samtidigt uppdatera bilden av energisystemet funktioner som helhet och tydliggöra leveranssäkerhetsmålen.

Kriget i Ukraina visar vikten av förberedelser och tydliga planer. Myndigheterna i Sverige behöver skapa prioriteringsordningar för samtidiga störningar. Mer samordning med privata näringslivet och mellan myndigheter är nödvändigt för att hantera cyberangrepp och militära attacker på energiförsörjningen. Vi måste ha tydliga mål för prioritering av energitjänster vid kriser och krig.

För att öka takten i utbyggnaden av fossilfri elproduktion och bibehålla försörjningstryggheten krävs mer personal. Återaktivering av civilplikten inom energisektorn är nödvändig för att hantera kriser och krig. Civilplikten innebär grundutbildning, repetitionsutbildning och beredskapstjänstgöring som en del av beredskapsarbetet.

Försvar av Sverige är statens ansvar. Elföretag måste upprätta en beredskapsplan för kris och krig, men att förvänta sig att de ska finansiera detta själva kan skapa orättvisor i försörjningstryggheten. Civilt försvar bör baseras på rättvis konkurrens som gynnar alla företag, både regionalt och lokalt. Därför behöver statens roll och finansiella stöd tydliggöras.

För att säkerställa hög försörjningstrygghet krävs en tydlig plan för resursfördelning på nationell nivå under kriser och krig. Detta innebär att företag, myndigheter och andra aktörer måste samarbeta för att utforma en gemensam strategi till förmån för de mest kritiska behoven. Genom att samordna resursfördelningen effektivt kan vi hantera samtidiga störningar bättre och minska risken för allvarliga avbrott i energiförsörjningen. Sverige behöver även fortsätta bygga internationellt samarbete och kunna ta emot stöd, både civilt och militärt.

Det är svårt att exakt förutse vilka råvaror och vilken utrustning och materiel som krävs, eftersom det beror på typen av angrepp och de samhällssektorer som påverkas. Ett möjligt tillvägagångssätt är att upprätta avtal som erbjuder flexibelitet i civilt försvar.

Kriget i Ukraina startade med cyberangrepp där landets elförsörjning slogs ut. Det är nödvändigt att cyberangrepp samordnas nationell vid kaskadeffekter hos företag och i samhället. Det vore positivt om Nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) knyter an till det privata näringslivet för att tillsammans skapa en motståndskraft att hantera storskaliga cyberangrepp. Privata företag har expertis på detta område och kan bidra. För att kunna ställa om vid ett väpnat angrepp finns också stora behov av att ytterligare skydda energiinfrastrukturen. En lösning här är att skyndsamt återinföra ett modernt driftvärn.

Energisektorns beroende av leverantörer med hög risk utanför Europa för viktiga komponenter leder till kritiska leveranskedjor och cybersårbarheter inom energisystemet. Både myndigheter och privata aktörer måste aktivt övervaka och analysera betydande råvaror och komponenter samt bränslen, som är avgörande för både motståndskraft och konkurrenskraft.