Kärnkraften viktig för svensk fossilfrihet

Sverige ställer om till att bli ett av världens första fossilfria länder. Den svenska elproduktionen är redan så gott som fossilfri. Merparten av elproduktionen kommer från vattenkraft och kärnkraft, följt av vindkraft och kraftvärme.

Energiföretagen Sverige tycker:

• Omställningen till ett fossilfritt Sverige bör ske så snabbt och samhällsekonomiskt effektivt som möjligt. Elen har en viktig roll i både industrins och transport­sektorns omställning. För att möta den stora efterfrågan krävs elproduktion av olika slag, under förutsättning att den kan verka på marknadsmässiga grunder (även om oetablerad teknik i ett marknads­introduktionsskede kan behöva stöd, innan den helt kan stå på egna ben).
• Ge energibranschen långsiktiga spelregler, som håller över tid. Energibranschen bygger och förvaltar samhällskritisk infrastruktur med stort kapitalbehov och ofta med långa tidshorisonter. Därför är långsiktiga spelregler från politiken mycket viktiga. Detta gäller särskilt för kärnkraften där stora beslut fattas med många års framförhållning.
• Det finns ingen motsättning mellan kärnkraft och förnybar elproduktion, båda är fossilfria och behöver producera el parallellt under en lång tid framåt. Kärnkraften bidrar med ett stabilt system som underlättar för etablering av vind- och solkraft. Väderberoende kraft, å andra sidan, bidrar till bränslebesparing och utdrygade vattenmagasin. Sammantaget bidrar alla dessa kraftslag till en låg systemkostnad.
• Energiföretag runt om i Sverige ansvarar för sin elproduktion och dess hela livscykel. Vi anser att det är elproducenterna som också ska ta beslut om utbyggnad eller avveckling av sin produktion på marknadsmässiga grunder.
• För en säker och kostnadseffektiv långtidsdrift av befintliga reaktorer krävs att standarder för utbyteskomponenter utvecklas. Det kräver insatser både inom EU och nationellt. Utvecklade tillämpningar av standarder och enhetlig licensiering är en förutsättning för befintlig och ny kärnkraft.
• Brukande av kärnkraft förutsätter forskning inom området, både kring utveckling av tekniken och säker hantering och förvaring av avfallet och det använda kärnbränslet. Forskning inom fjärde generationens kärnkraft och små modulära reaktorer främjar säkerhet och kostnadsreduktion inom befintlig kärnkraft och kan bidra med nya tillämpningsområden i framtiden.
• Energimyndighetens forskning bör innefatta alla fossilfria kraftslag, inklusive kärnkraft.

Färdplan Energi pekar på kraftigt ökade elbehov för att göra Sverige fossilfritt

Att det kommer att behöva ske en stor utbyggnad av elproduktion i Sverige, och omvärlden, följer av samhällets elektrifiering. Inom Fossilfritt Sverige har andra branscher pekat på bland annat en ökad elanvändning för att bli fossilfria. Enligt Energiföretagens scenarioarbete inom Färdplan Energi har vi kommit fram till att de kommande behoven kan komma att bli över 190 TWh/år mot nuvarande cirka 140 TWh. Marknaden kommer att bestämma elproduktionsmixen och Energiföretagen har tillsammans med en mängd andra aktörer tagit fram tidslinjer som pekar ut hinder för alla kraftslag men också för exempelvis transportsektorn och bio-CCS. Arbetet handlar om att peka på hinder som bör undanröjas för att säkerställa ett teknikneutralt förhållningssätt från politiken så att marknadens aktörer sedan kan bygga det som är mest lönsamt.

Ta del av vår tidslinje Röj hinder för kärnkraftproduktion.

Ta el av vår samlade tidslinje Röj hinder för all energiproduktion (el- och fjärrvärme).

Svensk kärnkraft

För att garantera hög leveranssäkerhet är det viktigt med en viss mängd planerbar och väderoberoende kraft som kan garantera att det finns tillräckligt med el vid varje given tidpunkt. Sveriges vattenkraft och kärnkraft bidrar med kritiska stödtjänster, till exempel frekvens- och spänningshållning, som är nödvändiga för att upprätthålla leveranssäkerheten i kraftsystemet med en ökande mängd variabel elproduktion. Kärnkraften bidrar även till en stark elexport som möjliggör minskade koldioxidutsläpp i Sveriges närområde.

Samhällets kostnader för dagens, men även framtidens, kärnkraft är mycket begränsade och överblickbara. I princip bärs alla kostnader av kärnkraftsbolagen samtidigt som stora nyttor tillförs samhället i form av säker tillgång till el genom stabil planerbar produktion och nätnytta i form av roterande massa och reaktiv effekt nära landets större elanvändning.

Kostnaderna för hanteringen av kärnkraftens avfall har internaliserats och täcks helt genom kärnkraftsproduktionen. Finansieringssystemet är robust med en avgift per producerad el som fastställs av regeringen vart tredje år. Kärnkraftverken lyder också under långtgående försäkringskrav i enlighet med internationella konventioner.

Kärnkraftsforskning

Utvecklingen av fjärde generationens kärnkraft och så kallade små modulära reaktorer har potential för Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet och kan på sikt bidra med nya tillämpningsområden i det svenska energisystemet. Dessa reaktorers flexibilitet skulle kunna utgöra en balanserande funktion för att bättre integrera väderberoende kraft i energisystemet. Tillämpningar såsom vätgasproduktion och processvärme skulle kunna bidra med systemnytta i vägen mot ett framtida fossilfritt energisystem. Forskningsinsikter inom framtida kärnkraftsteknik kan även komma dagens kärnkraft till gagn. Läs mer om små modulära reaktorer hos Energiforsk. 

Kärnkraft med marknadsmässiga villkor

Sedan den stora kärnkraftsutbyggnaden under 1970- och 80-talen har det förts en intensiv debatt om kärnkraftens vara eller inte vara. Ofta har kärnkraften satts i motsats till utvecklingen av förnybara kraftslag. Klimatfrågan har satt kärnkraften i ett nytt sammanhang. Energiföretagen Sverige välkomnar att fossilfria kraftslag inte ställs mot varandra. Istället bör det vara marknaden som avgör vilka kraftslag som ska producera den el som Sverige behöver för att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle. Energiföretagen avser att medverka till att långsiktiga marknadsbaserade villkor skapas. Energiföretagen konstaterar också att marknaden behöver utvecklas så att den bättre kan möta ett växande behov av systemkritiska stödtjänster som kan levereras av exempelvis kärnkraften.