Kortare tillståndsprocesser kritiska för omställningen

Sverige står inför en av våra största utmaningar i modern tid. Att ställa om hela vårt samhälle till fossilfrihet på bara 20 år där den enskilt viktigaste pusselbiten för att lyckas med denna enorma uppgift är elektrifiering i stor skala. Det visar inte minst de färdplaner som 22 branscher presenterat inom Fossilfritt Sverige.

De stora industrisatsningarna i Norrland beräknas kräva omkring 80 TWh el årligen. Det är hälften av Sveriges årliga elproduktion. Utöver det ska hela transportsektorn elektrifieras. En scenarioanalys från Energiföretagen visar att elanvändningen i Sverige kan landa på över 310 TWh år 2045 – en ökning med omkring 120 procent från dagens nivå.

Den ökade efterfrågan innebär att vi behöver bygga ny elproduktion, liksom mer elnät så elen kan transporteras dit den behövs. Men redan idag finns flaskhalsar i nätet som gör att det går trögt att transportera elen eller att den låses in regionalt. Elnätet börjar dessutom bli gammalt och måste inte bara byggas ut utan även moderniseras.

Många och komplicerade tillstånd tar tid

Att ta ett vindkraftsprojekt från start till mål kan ta 8 år, eller mer. Att bygga en regionnätsledning kan ta 10 år och en stamnätsledning kan ta så mycket som 15 år. Det är alldeles för lång tid med tanke på den efterfrågan vi står inför.

Att korta tillståndsprocesserna och göra dem mer effektiva är ett måste för att säkra en fortsatt trygg och stabil energiförsörjning, för att nå Sveriges klimatmål och för att säkra hela Sveriges konkurrenskraft. För att komma till rätta med problemet krävs politisk enighet och handlingskraft.

Vi behöver:

• Besluta att luftledning är utgångspunkten när elnät byggs på högre spänningsnivåer, så som föreslås i Klimaträttsutredningen. Långa utredningar om teknikval gynnar inte utbyggnadstakten. Stora elledningar byggs vanligtvis som luftledning, vilket är mer driftsäkert och samhällsekonomiskt. Trots det utreds alltid markalternativ idag, vilket både tar tid och resurser. En markkabel är mer komplex och avsevärt mer kostsam och bör därför endast byggas där det är nödvändigt såsom i städer och i vatten.
• Förenkla och tydliggör lämplighetsprövningen vid elnätsbyggnation, så som föreslås i Klimaträttsutredningen. Det skulle spara såväl tid som myndighetsresurser.Idag görs det alltid en lämplighetsprövning i enlighet med ellagen innan en elledning byggs. Detta för att förhindra byggnation av ledningar som inte är samhällsekonomiskt motiverade. Problemet är dock det motsatta idag: det byggs helt enkelt inte tillräckligt med elnät. Det finns alltså ingen risk för ”okynnesbyggande” varför denna del av prövningen behöver förenklas.
• Fatta beslut om havsbaserad vindkraft. Vindkraften är just nu det snabbaste sättet att bygga ny fossilfri elproduktion. Men omständliga tillståndsprocesser gör att utbyggnaden går för långsamt. Till exempel har ingen havsbaserad vindkraftpark driftsatts sedan 2013. Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att peka ut nya områden för havsbaserad vind, men på kort sikt är det viktigare att fatta beslut om de tiotals TWh som redan ligger för beredning hos regeringen. Läs mer om projekten som ligger för beslut.
• Reformera det kommunala vetot och utred ekonomisk kompensation. Sveriges kommuner ska fortsatt ha vetorätt för etablering av ny vindkraft, landbaserad och havsbaserad, men för att investerare ska våga investera måste ett ja eller nej komma tidigt i processen och sedan gälla. Balanserade förslag om lokal ersättning vid vindkraftutbyggnad kan också bidra till framdrift i vindkraftsprojekt. Läs mer om varför en reform behövs.