Energiföretagen i tre remissvar om intäktregleringen

Kvalitet och effektivt nätutnyttjande

När det gäller Föreskrifter om incitament för kvalitet och effektivt nätutnyttjande i intäktsramsregleringen ser Energiföretagen positivt på att den nuvarande indikatorn medellastfaktor ersätts med indikatorn utnyttjningsgrad. Vi förespråkar dock en annan definition av utnyttjningsgraden där även inmatningspunkter ingår i beräkningen både av norm och utfall.

Energiföretagen ser positivt på att delincitamenten begränsas före begränsningen av den totala incitamentsjusteringen, och bejakar att beräkningsmetoder för att hantera sammanslagningar av redovisningsenheter är definierade på förhand. Vi har också framfört förslag på ytterligare förändringar av incitamenten som vi hade önskat att Ei hade tagit hänsyn till, till exempel översyn av differentierade avbrottskostnader, annan metod för framtagande av normkurvor, och vidgning av kvalitetsbegreppet.

Läs Energiföretagens remissvar här.

Kalkylräntan

Beträffande Metodbeskrivning för kalkylränta 2024–2027 så bör det rumänska företaget CN Transelectrica läggas till som jämförelseföretag, då det är ett företag som uppfyller alla kriterier i samma utsträckning som de valda företagen.

Den riskfria räntan bör vara mer stabil genom att ett genomsnitt av samtliga år i Konjunkturinstitutets nioåriga prognos för svenska tioåriga statsobligationer används. Detta i stället för ett kortsiktigt tidsperspektiv som nu föreslås, där endast de fyra första åren i prognosen används.

En mer långsiktig riskfri ränta uppnås genom att en löptidspremie adderas till genomsnittet av den nioåriga prognosen för svenska tioåriga statsobligationer, skriver Energiföretagen vidare. Det handlar om att det är just tioåriga statsobligationer som används, medan tidshorisonten på elnätsinvesteringar i genomsnitt är avsevärt längre än tio år.

En särskild riskpremie behövs också för att ta hand om risker som inte fångas upp av betaberäkningen med jämförelseföretagen. Jämförelseföretagen är inte svenska företag och därför får man inte utifrån deras bedömda risksituation med de svenska förhållandena. Vi menar att den regulatoriska risken i Sverige har varit och är exceptionell med den osäkerhet vi nu upplever avseende intäktsregleringen.

Läs Energiföretagens remissvar här.

Kostnader för flexibilitetstjänster

Den beskrivna metoden för flexibilitetstjänsternas kostnader anger endast vad som ska gälla för perioden 2024–2027, vilket skapar osäkerhet för efterföljande perioder. Metoden saknar enligt Energiföretagen ”uppsida” och det kan därför ifrågasättas om det verkligen utgör ett sådant incitament som avses i 5 kap. 12a § ellagen.

Metoden verkar inte heller beakta att tillkommande kringkostnader för rationell användning av flexibilitetstjänster kan bli en barriär för att komma igång med flexibilitetstjänster, på grund av regleringsmodellens utformning i övrigt. Kostnaderna för flexibilitetstjänster riskerar att försämra utfallet i DEA-beräkningen i tillsynsperioder från och med 2028, beroende på andra lagstadgade skyldigheter som är utom elnätsföretagens kontroll.

Läs Energiföretagens remissvar här.