Ny rapport från Energiforsk: Fjärrvärmens framtida roll i Europa
Publicerat av: Kalle Lindholm ·
Fjärrvärmens framtida roll inom Europa har studerats i fem olika delar, där resultaten samlas i denna rapport. Här konstateras bland annat att forskningen bidragit till en EU-strategi för värme och kyla. Svensk fjärrvärme beskrivs också som unik i och med de minskade utsläppen av koldioxid.
Professor Sven Werner från Högskolan i Halmstad har varit projektledare för detta Fjärrsynsprojekt. Han redovisar resultaten från sin medverkan i tre internationella satsningar: forskningsnätverket DHC+, det internationella forskningscentret 4DH och EU-projektet Stratego. De två övriga delarna består av eget forskningsarbete om europeiska fjärrvärmepriser och flera översiktsartiklar i internationella vetenskapliga energitidskrifter.
Rapporten skriver bland annat att:
- Den framtida årliga ekonomiska nyttan år 2050 om hälften av EU:s värmebehov till byggnader täcks av fjärrvärme skattas till omkring 1 000 miljarder kronor.
- Forskningen har delvis bidragit till att en EU-strategi för värme och kyla tagits fram.
- Den svenska fjärrvärmen är internationellt unik genom att redan ha sänkt sina specifika koldioxidutsläpp med 90 procent sedan 1970-talet.
- Fjärde generationens fjärrvärmesystem är ett sammanhängande tekniskt begrepp kring smarta värmenät mot mer uthålliga energisystem. Fjärde generationens fjärrvärmesystem förser lågenergibyggnader med värme från lågtempererade värmekällor och ger låga värmeförluster.
- Temperaturnivåerna i svenska och danska fjärrvärmesystem fortfarande är för höga för att enkelt kunna återvinna lågtempererad restvärme. Temperaturnivåerna här går att sänka.
- EU:s totala kylbehov i byggnader har skattats till 1 170 TWh, varav bara 16 procent täcks av kylleveranser. Den europeiska fjärrkylan står för bara 1,3 procent av denna kyla.
Läs rapporten här (Rapport 2017:364)