Felsökning av värme- och elmätare i ljuset av Covid-19

Energimarknadsinspektionen, Ei, har föreskrifter och allmänna råd om mätning, rapportering och debitering av levererad värmeenergi (fjärrvärme, (EIFS 2014:2)) samt om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (EIFS 2016:2). I dessa ställs bland annat krav på fjärrvärmeföretag respektive elnätsföretag att rapportera mätvärden.

När mätare slutar att leverera mätvärden behöver företagen utföra felsökning för att uppfylla kraven i föreskrifterna. Från medlemsföretag har nu lyfts en oro att behöva utföra felsökning av mätare då det kan vara aktuellt för en hel del av kunderna att sätta sig i karantän. Dessutom finns en tvekan inför att låta personal från energiföretagen, eller dess underentreprenörer, att gå från hem till hem och kanske bli smittade eller riskera att sprida smitta. Frågan är då hur brister i insamlingen av mätdata ska hanteras i ljuset av Corona-pandemin.

Fjärrvärme

Ei:s mätningsföreskrifter reglerar hur ”brister i avlästa mätvärden” ska hanteras. Det finns i fjärrvärmeföreskrifterna en möjlighet att använda ”annan tillförlitlig metod för att erhålla mätvärde” (3 kap. 4 § första stycket i EIFS 2014:2). Om ett mätvärde från en värmemätare saknas eller har brister är det dock viktigt att informationskravet i bestämmelsens andra stycke uppfylls. Det innebär att det framtagna mätvärdet ska åtföljas av information om orsaken till att mätvärde från värmemätare inte kunnat erhållas vid normal avläsning, uppgift om att mätvärdet har korrigerats samt information om på vilket sätt ett nytt mätvärde erhållits.

Av branschens allmänna avtalsvillkor framgår att debiteringen av kund kan baseras på beräknad förbrukning i de fall ett mätvärde saknas, har brister eller då fel har skett vid avläsning (se 5.11 i konsumentvillkoren och 4.9 i näringsidkarvillkoren).

De allmänna avtalsvillkoren för fjärrvärmekonsumenter respektive fjärrvärmekunder som är näringsidkare finns att läsa här.

Ei:s värmemätningsföreskrifter finns att läsa här.

Elnät (och elhandel)

Av Svensk Elmarknadshandbok (avsnitt 6.2ff) framgår följande. ”För att uppfylla mätföreskriftens krav på rapportering krävs att elnätsföretaget estimerar och ersätter saknade timmätvärden som ingår i den dygnsvisa timavräkningen (7 kap. 5 § mätföreskriften EIFS 2016:2).”

Vidare anges ”För schablonavräknade uttagspunkter gäller andra regler än för timavräknade. Till exempel får en mätarställning eller ett timmätvärde inte estimeras. Vid saknad mätarställning eller saknat timmätvärde ska energivolymen enligt föreskrifterna (4 kap. 2 §) beräknas och energivolymen fördelas proportionellt.”

Av branschens allmänna avtalsvillkor framgår att det finns möjlighet för elnätsföretag och elhandelsföretag att fakturera preliminärt. Synnerliga skäl/särskilda skäl (olika för olika kundkategorier) krävs för att få fakturera preliminärt (se punkt 4.7 i NÄT 2012 K (rev 2, NÄT 2012 N (rev) samt NÄT 2012 H (rev)). Om elnätsföretag inför en rutin där felsökning av mätare begränsas i ljuset av Covid-19 är det viktigt att dokumentera detta eftersom det i så fall är grunden för preliminär fakturering.

Elhandelsföretag får, när mätvärden saknas eller är felaktiga och det ligger utanför företagets kontroll, fakturera preliminärt (se punkt 3.3 i EL 2012 K (rev 2) och EL 2012 N (rev)).

Länk till EIFS 2016:2 finns här.

Länk till Svensk Elmarknadshandbok finns här.

Råd beträffande planerade arbeten i stort

Övriga planerade arbeten som kräver ett besök hos kund, exempelvis byte av mätare måste även de genomföras med stor försiktighet och här är det viktigt att ta stor hänsyn till kundens och den egna personalens/entreprenörens önskemål.

Akut felavhjälpning

Akut fel måste självklart avhjälpas som vanligt om det är kritiskt för driften av systemet. Här är det viktigt att inte glömma att ta hänsyn till allmänna rekommendationer om avstånd med mera.