Ny skrift från EBR om samverkan kring elnät vid skogsbränder

Christer Gruber, sakkunnig EBR på Energiföretagen Sverige, besöker skogen som härjades av skogsbrand i Västmanland 2018. Foto: Peter Silverhjärta, sakkunnig EBR.

I Sverige inträffar varje år mellan 3 000 och 4 000 bränder i skog och mark. Omfattningen varierar, men vanligen berörs över 2 000 hektar. Brandrisker kan förväntas öka med klimatförändringen, vilket ställer ökade krav på elnätföretagens beredskap för bränder.

Genom ellagen finns ett tydligt uppdrag på elnätsföretag att tillgodose elkunder med el. Elsäkerhetslagen ställer samtidigt stora krav på den elektriska innehavaren (elnätsföretaget) att under alla förhållanden garantera att elanläggningarna är säkra för person- och sakskada. En brand i närhet av en kraftledning kan påverka elsäkerheten. Det är därför av stor vikt att elnätsföretag och räddningstjänst, eller andra aktörer som samverkar för att begränsa bränder, är medvetna om kraven.

Konkreta råd från EBR baserade på kraven

EBR rekommenderar elnätsföretag och deras entreprenörsföretag att noga följa SMHI, kommunernas eller MSB:s (Myndigheten fös samhällsskydd och beredskap) information om brandrisker, speciellt vid extrem brandrisk och eldningsförbud. Vid hög brandrisk ska alla arbeten hanteras även med avseende på antändningsrisken. Elnätsföretaget bör i förväg ta fram planer för eventuella åtgärder. Rapporten ger exempel på åtgärder före brandsäsong, under brand och efter brand:

– Förebyggande åtgärder handlar mycket om att ta fram principer för höjda säkerhetsåtgärder och att identifiera kontaktvägar till berörda företag, myndigheter och räddningsfunktioner. Under brand gäller det att prioritera skyddsvärda anläggningar och att eventuellt nödbortkoppla utrustning i samråd med räddningsledare. Efter brand är det viktigt att skydda och varna personal som ska besiktiga anläggningarnas status. Här finns detaljerade instruktioner, säger Christer Gruber som är sakkunnig inom EBR hos Energiföretagen Sverige.

Räddningstjänstens personal kan inte förutsättas ha detaljerad kunskap om de elektriska och mekaniska risker som ett felaktigt beteende nära elanläggningar kan innebära. Det är därför viktigt att den kommunala räddningstjänsten omedelbart kontaktar aktuellt elnätsföretag vid bränder som sker i närhet av elanläggning. Farorna är många och risken är överhängande att människor kan skadas vid ett felaktigt beteende.

– Rapporten går in i detalj på olika områden och ger råd om personal och fordon vid drabbade ledningar och hur släckning ska gå till. Att spruta med fast stråle direkt mot en elanläggning är aldrig elsäkert. Risker och organisatoriska förutsättningar för elnätsföretaget tas också upp i detalj, liksom hur organisationen elsamverkan mellan elnätsföretagen fungerar, säger Christer Gruber.

Risk med utrustning och vikten av att få in elbranschens kunskap

Ett förhållandevis långt avsnitt i rapporten tar upp tekniska effekter samt mekaniska och elektriska risker vid brand. Flera äldre utredningar har visat att förhållandevis små temperaturökningar innebär ökade risker för luftledningar. Detta har inte förändrats, det har tillkommit material, exempelvis komposit- eller plastmaterial, som med stor sannolikhet har sämre värmemotståndsförmåga vid brand än äldre ledningsmaterial. Det handlar om allt från isolatorer som kan haverera till att stolpar mekaniskt deformeras och kollapsar. Riktigt farliga situationer kan uppstå och det är elbranschen som har kunnandet här. Därför måste elnätsföretagen få en viktig roll i räddningsarbetet:

– Vid större bränder som kräver stora räddningsresurser bildas staber för att leda arbetet. Beroende på brandens storlek kan flera staber behövas med olika strategiska fokus. Vi kan inte förvänta oss att staben omedelbart ropar på stöd från oss. Elnätsföretagen måste aktivt söka en plats i staben på operativ nivå. Initialt blir det en uppgift för det lokala elnätsföretaget, men här finns också som sagt elsamverkan att ta till, avslutar Christer Gruber.

Av branschen – för branschen

Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp inom EBR. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Göran Bergius, Svenska kraftnät, Bo Axelsson, Härjeåns Nät AB, Eric Tedfeldt, Ellevio AB och Christer Gruber, sakkunnig EBR på Energiföretagen Sverige.

Läs mer om EBR här

Här beställer du ”EBR Skogsbränder – samverkan mellan elnät och myndigheter”.