Omfattande detaljreglering föreslås för att öka energirenoveringstakten

Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och energianvändning på Energiföretagen Sverige, ser hur en del av detaljstyrningen i EU-kommissionens nyligen publicerade revideringsförslag av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, passar dåligt för svenska förhållanden.

–Det är positivt att EU-kommissionen vill öka energieffektiviseringstakten och ställa ökade krav på laddinfrastruktur i bebyggelsen. Men kommissionens förslag innebär också en mycket omfattande ny detaljreglering som i flera delar är missriktad för svensk del, som i stort sett redan fasat ut de fossila bränslena i uppvärmningen och generellt redan har hög energistandard i byggnadsbeståndet.

Det är orimligt att det för nya byggnader från 2030 föreslås att en fastighetsägare ska begränsas i vilken energi som får köpas in utifrån energisystemet i stort. Energirenoveringskraven innebär också att ungefär 30 procent av byggnadsbeståndet måste renoveras under mindre än tio år. Det kan ifrågasättas om detta är en kostnadseffektiv prioritering i relation till de mycket stora investeringar som parallellt måste göras för omställningen i industri och transporter som ger mycket större klimateffekt för svensk del.

–Det är viktigt att regeringen nu verkar för att direktivet blir mindre detaljorienterat och bättre anpassat för svenska förhållanden, kommenterar Erik Thornström.

Förslaget till reviderat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda innehåller en rad nya detaljregleringar, bland annat följande:

• Från 2030 föreslås krav på så kallade noll-utsläpps-byggnader i nybyggnation som innebär att den mycket låga energianvändningen ska tillföras från förnybar energi på plats vid byggnaden, från “förnybara energisamhällen” eller från ett fjärrvärme- eller fjärrkylesystem. Det föreslås även minsta energikravnivåer för olika kategorier av byggnader för olika delar av EU (kWh/m2 och år).
• Nya krav på innehållet i de nationella energirenoveringsplaner som medlemsstaterna ska lämna till EU-kommissionen vart femte år.
• Klimatdeklarationskrav med ett livscykelperspektiv ska integreras i energideklarationerna.
• Energirenoveringskrav (s.k. MEP:s) föreslås som innebär att offentliga byggnader respektive lokaler ska uppfylla minst energiklass F till 2027 och energiklass E till 2030 samt att bostadsbyggnader ska uppfylla minst energiklass F 2030 och energiklass E till 2033.
• EU-kommissionen ska ta fram ett regelverk för så kallade byggnadsrenoveringspass i syfte att ta fram renoveringsplaner på byggnadsnivå.
• Förberedelse för laddinfrastruktur genom så kallad ”pre-cabling” föreslås för alla parkeringsplatser för byggnader med mer än 5 parkeringsplatser. Det föreslås även att antalet cykelparkeringar ska vara lika många som antalet bilparkeringsplatser.
• Utformningen av energideklarationer för byggnader föreslås harmoniseras med omfattande detaljkrav och krav på nationella databaser för energideklarationer.
• Vidgade krav på beräkningsmetoden för byggnaders energiprestanda som bl.a. gäller tillämpningen av primärenergifaktorer.

Direktivförslaget ska nu förhandlas i ministerrådet och Europaparlamentet. Förslaget i sin helhet

Förslaget i sin helhet finns att läsa här: proposal-recast-energy-performance-buildings-directive.pdf (europa.eu)

annex-proposal-recast-energy-performance-of-buildings-directive.pdf (europa.eu)