Skärpta krav inom EU ETS leder till höjda klimatambitioner

Det har varit en hektisk vecka i EU med energiministermöten, toppmöte och trilogmöte mellan ministerrådet och EU-parlamentet i syfte att avsluta förhandlingar inför jul. Det kanske största genombrottet ägde rum tidigt under söndagsmorgonen när förhandlingar om EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, slutfördes.

Skärpta krav kring minskade utsläpp

Sektorer som täcks av utsläppshandelssystemet behöver nu minska sina utsläpp med 62% fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer, vilket är en ökning från dagens mål om 43%. Ingen annan kontinent i världen har ett så ambitiöst koldioxidpris menar Pascal Canfin, ordförande för parlamentets miljöutskott. Det ska även skapas en koldioxidmarknad för byggnadauppvärmning och vägtransporter som kommer gälla från 2027 och som kommer att åtföljas av en social klimatfond för att kompensera hushåll för extra kostnader som följer av lagstiftningen. 

Avfallsförbränning inkluderas i EU ETS

Uppgörelsen om utsläppshandelsdirektivet innebär också att avfallsförbränning avses inkluderas i utsläppshandeln. EU-kommissionen ska utvärdera och lämna förslag om en inkludering av avfallsförbränning senast 2026 med sikte på en inkludering från 2028 och behovet av en eventuell så kallad opt-out fram till 2031. I dag är det bara Sverige, Danmark och Litauen som inkluderar avfallsförbränning i EU ETS.   

– Det är positivt att avfallsförbränning ska ingå i utsläppshandeln så att det blir harmoniserade villkor inom EU, men vi hade gärna önskat en ännu tidigare inkludering. Utifrån utgångsläget att frågan inte alls fanns med i EU-kommissionens ursprungsförslag är det mycket bra att den svenska regeringen och Europaparlamentet lyckats få gehör för en inkludering av avfallsförbränning i EU ETS, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige. 

Den fria allokeringen av utsläppsrätter fasas ut till 2034

I och med revideringen av EU ETS kommer också den fria allokeringen av utsläppsrätter fasas ut till 2034 och gradvis ersättas av en så kallad gränsjusteringsmekanism eller Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM). Syftet är att förhindra att EU ETS flyttar utsläpp utanför EU genom att produkter importeras från länder med lägre koldioxidpris.

Företag som importerar produkter till EU åläggs därför köpa CBAM-certifikat för att betala skillnaden mellan koldioxidpriset som betalas i produktionslandet och priset på koldioxidrätter inom EU ETS. Likt kommissionen tidigare föreslagit kommer förordningen omfatta bland annat järn och stål, cement, aluminium, gödningsmedel och elektricitet. Nytt är att förordningen även kommer omfatta vätgas. Förordningen kommer gälla från den 1 oktober 2023 men med en övergångsperiod där importörer till en början endast är skyldiga att rapportera. 

– Det är glädjande att EU mitt i pågående energikris, med skenande energipriser, klarar av att höja klimatambitionerna väsentligt, säger Sara Emanuelsson energipolitisk gruppchef på Energiföretagen Sverige. Det har historiskt sett inte alltid varit fallet.

Beslut om pristak på gas

Måndagens energiministermöte lyckades också enas om ett pristak på gas på 180 euro per megawattimme. Pristaket kan börja gälla redan i februari nästa år. Trots rådande läge där gaspriserna fått elpriserna i Europa att skjuta i höjden fanns det ändå ett motstånd bland länder som Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike som oroade sig för att andra exportörer ska välja bort EU-marknaden. Ungern röstade mot förslaget.