Nytt energipolitiskt mål i regeringens vårbudget

Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel hos Energiföretagen kommenterar regeringens vårändringsbudget:

- Vi har sedan tidigare välkomnat förslaget att ändra det energipolitiska målet till 100 procent fossilfri elproduktion till 2040, då vi menar att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas om vi ska klara den omställning som väntar oss. Det är också positivt att regeringen aviserar en proposition för att främja förenklad och förkortad miljötillståndsprövning och en klimatpolitisk handlingsplan till i höst.

Erik Thornström fortsätter:

- Vårbudgeten har dock få skattenyheter där vi bland annat saknar förslag om hur man ska hantera biogasskatten som infördes som en följd av en EU-dom den 7 mars. Det är angeläget att regeringen nu verkar för en så snabb skattebefrielse för biogas som möjligt och som blir retroaktiv gentemot EU-kommissionen.

Nytt mål om 100 procent fossilfri elproduktion föreslås

I vårändringsbudgeten föreslås att målet för elproduktionens sammansättning år 2040 bör vara 100 procent fossilfri elproduktion, i stället för dagens mål om 100 procent förnybar. Det nya energipolitiska målet motiveras med att elbehovet kommer att öka kraftigt då  industrier och transporter ska elektrifieras. För att kunna möta samhällets ökade elbehov, krävs enligt regeringen därför en omfattande utbyggnad av elproduktion och elnät. För att möjliggöra samhällets omställning till klimatneutralitet och säkerställa att Sverige kan nå sina klimatmål är alla fossilfria energikällor nödvändiga. Ett nytt mål för elproduktionens sammansättning bör därför enligt regeringen ersätta det nuvarande och den nya föreslagna formuleringen förtydligar vikten av teknikneutralitet. Som ett led i att nå målet har regeringen påbörjat arbetet med att bana väg för ny kärnkraft i Sverige och avser att fortsätta arbetet med att undanröja hindren för ny kärnkraft i Sverige.

Proposition för kortade tillståndsprocesser aviseras

I höst planerar regeringen att återkomma med en energipolitisk inriktningsproposition samt en proposition för att främja förenklad och förkortad miljötillståndsprövning. För att påskynda tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft anser regeringen även att Sveriges geologiska undersökning (SGU) behöver arbeta för att minska handläggningstiderna. SGU ska också förstärka arbetet för att främja mineralutvinning och bidra till en tryggare försörjning av de mineraler och metaller som är kritiska för samhällets funktion, samt bidra till omställning till grön energi och högteknologisk utveckling.

Vad gäller klimatpolitiken uttalas att, för att säkerställa kostnadseffektivitet, ska styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet ses över. För att nå Sveriges långsiktiga klimatmål krävs även så kallade kompletterande åtgärder. Regeringen har därför skapat förutsättningar för att öppna en första omvänd auktion för infångning och lagring av biogen koldioxid - bio-CCS - under 2023. För att elbilen ska kunna bli ett alternativ för alla satsar regeringen också på utbyggd laddinfrastruktur.

Vidare ska regeringen överlämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen i höst. Planen ska beskriva hur regeringens politik kan förväntas bidra till att nå klimatmålen. Regeringens prioritering är också att det svenska skogsbruket inte ska begränsas, utan fullt ut kunna bidra till att uppnå såväl klimatmålen, som jobb och tillväxt i hela landet.

Svenska kraftnät föreslås få en låneram för stamnätsinvesteringarna

Svenska kraftnät väntas behöva låna medel för att klara sina investeringar under 2023 och föreslås i vårändringsbudgeten få en låneram på 1,65 miljarder kronor i år. Detta motiveras av att inflödet av flaskhalsintäkter under de inledande månaderna har fluktuerat kraftigt och i genomsnitt har varit på en lägre nivå än vad som tidigare beräknats.

I övrigt lämnas förslag om ytterligare 15 miljoner kronor i anslag ett förlängt gasprisstöd för hushållens gasanvändning. Regeringens ambition är också att hushållens fossila gasanvändning på sikt bör minska.