Stadga för stärkt vindkraft signerad under årets sista ministerrådsmöte

Under årets sista ministerrådsmöte för energiministrarna beslutades att förlänga nödförordningarna om bättre samordning för inköp av gas, påskyndad utbyggnad av förnybar energi samt inrättandet av en marknadskorrigeringsmekanism. Rådsförordningen om ett ramverk för att påskynda utbyggnaden för förnybar energi skulle gälla till den 30 juni 2024.

Nödförordningarna är fattade utanför den vanliga lagstiftningsprocessen och upphör att gälla om de inte förlängs. Den svenska regeringen ansåg att det inte var nödvändigt att förlänga rådsförordningarna då dessa syftade till att hantera den akuta krisen eller redan inkluderas i det reviderade förnybarhetsdirektivet som ska vara genomfört den 1 juli 2024, vilket är dagen efter rådsförordningen går ut. Under mötet beslutades att nödförordningarna förlängs med ett år, och för utbyggnad av förnybart med ett och ett halvt år till den 30 juni 2025.

I marginalerna till mötet signerades EU Wind Charter, en stadga för att stärka vindkraften, som presenterades i kommissionens handlingsplan för vindkraft i oktober. Stadgan som skrevs under är inte bindande, men syftar till att korta ner tillståndsprocesserna och stärka konkurrenskraften hos den europeiska vindkraftssektorn. Den europeiska branschorganisationen Wind Europe har samlat in påskrifter från både regeringar och näringsliv, där Energiföretagen och flertalet medlemsföretag signerat stadgan.

Under mötet diskuterades även de nationella energi- och klimatplaner. Klimatplanerna är verktyg för att EU ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål, som inkluderar att bli klimatneutralt till 2050 och att genomföra Parisavtalets åtaganden. Varje land rapporterar regelbundet om sina framsteg och justerar sina planer vid behov för att säkerställa att målen nås. Medlemsländerna skicka in sina uppdaterade planer till kommissionen under sommaren 2023 och kommissionens analyser publicerades under måndagen. Kommissionen berömmer den svenska klimatplanen för att inkludera flexibla tjänster samt att det finns en ambitiös plan för att ha fossilfri elproduktion till 2040. Kommissionen påpekar däremot att den svenska klimatplanen saknar energieffektivisering som en av sina huvuddelar samt att planen saknar information om kvantitativa mål och finansiering av forskning och innovation. De reviderade klimatplanerna ska vara gällande från sommaren 2024.