Flexibilitet i elsystemet – utveckling mot en ny verklighet

Yvonne Ruwaida från Vattenfall Eldistribution har jobbat länge med frågor som berör flexibilitet i elsystemet. Hon har arbetat med lokala demonstrationer av flexibilitetsmarknader som CoordiNet, sthlmflex och Uppsala flexibilitetsmarknad (Vattenfall Eldistributions fortsättning av CoordiNet). Nu arbetar hon en dag i veckan åt Energiföretagen inom AG Flex- och stödtjänster för att stötta och informera om ny reglering som är på gång inom området flexibilitet.

Flexibilitet bidrar till balansen i systemet

Flexibilitet går ut på att ändra intags- eller uttagsmönster i elsystemet för att möta olika behov hos aktörer som elnätsföretag, elhandelsföretag, aggregatorer, Svenska kraftnät, industrier och hushåll. Det kan ske på marknader där aktörer deltar och både säljer och köper tjänster. Det kan handla om en kund som vill anpassa sig efter rådande elpriser, tjäna pengar på balansmarknaden, eller kanske vill anpassa sin elbilsladdning till ett tidsschema.

För energisystemet är flexibiliteten viktig, inte minst för att minska höga elpriser och hantera effektbrist och elnätsbegränsningar. I grunden gäller det att balansera elproduktion mot elanvändning genom ändrade mönster inom ett elhandelsområde eller lokalt till exempel i elnätet efter en nätstation.

– Nu händer det mycket på användarsidan, ända ned i distributionsnäten. Historiskt har det annars varit vanligast med flexibilitet i produktion högre upp i näten, och det som många känner till där är vattenkraftens reglerförmåga. Flexibilitet har även nyttjats länge på användarsidan inom industrin och i elproduktionsslag som gasturbiner, kraftvärme och faktiskt också kärnkraften, säger Yvonne Ruwaida och påminner samtidigt om att flexibilitet på användarsidan tidigare även inbegripit värmeresurser.

Nytt och samtidigt inte nytt

Flex är alltså egentligen inget nytt. Nytt är dock att det nu finns en tydligare reglering av att och hur flexibilitet ska avtalas. Regleringen kommer de närmaste åren successivt att harmoniseras. En nyhet är också att nya aktörer dyker upp, precis som verksamheter/produkter/stödtjänster som kanske inte är lika långlivade och statiska som vi vant oss vid. Vi har tidigare inte behövt tänka på vätgas, snabbladdning, batterifabriker och datahallar – alltså nya industrier och verksamheter som i sig är mer flexibla och dessutom svåra att förutse och nätplanera för när det gäller var de befinner sig om 20 år.

Det ökade inslaget av förnybar intermittent elproduktion i elnäten är också relativt nytt för oss. Det har varit vanligare i andra länder, menar Yvonne Ruwaida. EU ser förnybar el som ett huvudområde inom flexibilitetsområdet tillsammans med laddinfrastruktur och energilager. Vätgas har också tillkommit som en faktor efter det så kallade Ren Energipaketet från EU.

Kunder öppnar för kunder – aggregatorrollen ökar volymerna

– När det gäller kunderna så öppnas många affärsmöjligheter. De kanske vill energieffektivisera eller ha koll på elräkningarna. De kanske vill vara klimatsmarta och kapa toppar eller ha egen elproduktion. Det finns många syften att delta i flexibiliteten, fortsätter Yvonne Ruwaida.

En smart konsekvens av att kunder är flexibla är att de öppnar för snabbare anslutning av fler kunder till elsystemet. En annan viktig följd av fler flexibla kunder gäller enligt Yvonne Ruwaida elnätsföretagen. Flex påverkar företagens nätplanering, drift, hela affären och datautbytet. Oberoende av hur elnätsföretagen själva ser på saken så kommer dessa förändringar hos elnätskunderna som branschen måste förbereda sig på. Krav kommer också från omvärlden som regleras i EU:s elmarknadsförordning som redan gäller i svensk lag. EU-regleringen verkar alltså vid sidan av den svenska ellagen.

En ny roll är aggregatorn som samlar ihop flexibla resurser och paketerar till större enheter som i sin tur kan säljas och köpas på en marknad. Aggregatorer kan vara ekonomiska och/eller tekniska och jobbar med aktörernas förmåga att vara flexibla. Aggregatorn hanterar bud på marknaden och kan till exempel sätta in styrutrustning hos kunder för värme och ventilation. En roll är att ge råd åt kunderna, som inte alltid själv ser möjligheterna. Ibland använder aggregatorn färdiga koncept och ibland skräddarsydda, och genom att klumpa ihop fler kunder med samma behov växer volymerna så att effekterna kan bli stora.

Lokala pilotprojekt har gett lärdomar – flera avtalsformer

– Vi har demonstrerat detta i projekt som CoordiNet och sthlmflex, där vi lärt oss massor. Det har handlat om marknadsdesign, roller, ansvar, marknadsprodukter, stödsystem och prekvalificering av aktörer där vi sett till att matcha köp- och säljbud mellan aktörerna. Det viktigaste har varit lärdomarna, säger Yvonne Ruwaida.

Hon trycker också på hur EU-regelverket utvecklas för att kunna göra affärerna ännu bättre. Det finns problem idag till exempel gällande intäktsregleringen, för elnäten och för flexleverantörerna, då regleringen inte är anpassad efter flexibilitet. Det måste också bli enklare att kunna delta på flera marknader (hon nämner Svenska kraftnäts balansmarknad och lokala marknader) med sina produkter.

Yvonne Ruwaida går in på olika avtalsformer som finns på marknaden. Villkorade avtal är en form där en ny kund avtalar om att styra ned sin elanvändning vid behov i nätet. Marknadsbaserad upphandling är en annan modell som innebär att bud aktiveras på avrop av den som vill köpa, där billigaste bud ska väljas. En tredje variant är att en aktör efter upphandling eller på en marknad får ersättning per timme för att vara tillgänglig (Svenska kraftnäts balansmarknad till exempel där upphandlingar sker).

Därutöver finns olika ”bubblare” bland avtal som Yvonne Ruwaida tar upp. En sådan går ut på att redan befintliga kunder säljer abonnemangsbegränsningar timme för timme. Denna typ av avtal finns ännu inte. Det gör däremot bilaterala avtal som lämpligen kan tillämpas om en upphandling har misslyckats.

Aktuellt just nu: nya nätkoden Demand Respons – alla elnätsföretag berörs

– Regelverket håller på att förtydligas och det jobbas med den nya nätkoden Demand Respons som ska träda i kraft år 2024. Den stora drivkraften är att kunna ansluta kunder snabbare på nätet. En annan drivkraft är de höga elpriserna och målet att kunna hantera mer flexibla kunder i takt med den ökade digitaliseringen och elektrifieringen. Ju fler som kan, desto fler vill bli flexibla, som Yvonne Ruwaida uttrycker det.

Arbetet med flexkoden pågår alltså som inte bara innebär en ny reglering utan också en helt ny nationell beslutsprocess. Detaljerna är inte klara men Yvonne Ruwaida nämner några hörnstenar. En marknadsdesign ska tas fram gemensamt av elnätsföretagen. Regler om aggregering och flexibilitet ska utformas och ett flexibilitetsregister samt produkter ska tas fram. Förslagen ska alltså tas fram av alla elnätsföretag och sedan godkännas av Energimarknadsinspektionen, Ei. I framtiden väntar ett ”kontinuerligt grupparbete” där reglerna sedan hela tiden ska utvärderas, utvecklas och alltmer harmoniseras på EU-nivå.

Yvonne har själv jobbat länge med frågan på Vattenfall Eldistrubition och i projekten CoordiNet och sthlmflex, där aktörer som Svenska kraftnät, Energimyndigheten och energiföretag i olika storlekar deltagit. Dessutom har hon jobbat på det nationella planet med flexibilitetsfrågan. Samverkan har skett med Energiföretagen Sverige som i oktober 2022 bildade AG Flex- och stödtjänster, som innefattar 22 medlemmar från svenska energiföretag. Yvonne jobbar nu en dag i veckan åt arbetsgruppen, där det handlar mycket om att påverka den nya lagstiftningen och att informera om den.

Stor förändring – svår att överblicka – förbättringsåtgärder väntar

– Flex förändrar verkligheten. Företagen kan inte hantera allting genom att bara bygga nya elnät. Samtidigt är det viktigt att bygga elnät och att tillståndsprocessen snabbas på. Flexibla kunder förväntar verksamhet och informationsöverföring, och nätkoden har lösningarna som fungerar när energisystemet förändras. Det är tvärsektionellt och rör många delar. Samtidigt är det svårt att greppa då det inte bara finns en enda sanning. Saker kan också vara svåra att förutse, till exempel vad som sker när alla elbilar i framtiden ska in i systemet, exemplifierar Yvonne Ruwaida.

Det nya regelverket ska underlätta kunders deltagande på olika marknader samtidigt som elnätsföretag får möjlighet att hantera att kunderna gör det. Den nya nätkoden om efterfrågeflexibilitet kommer att reglera detta mer, men det finns delar i nätkod som redan nu borde implementeras i Sverige. Yvonne Ruwaida nämner speciellt artikel 182 ur nätkoden SOGL som ännu inte tillämpas, men som skulle öka kundernas möjlighet att vara med på flera marknader och underlätta när många kunder till exempel med batterier vill delta på balansmarknaderna. Detta är bara ett exempel på förbättringsåtgärder som ska genomföras. Det finns många fler.

Nu ser Yvonne Ruwaida fram emot det fortsatta arbetet med den nya nätkoden Demand Respons som ska implementeras i svensk kontext med början år 2024.

– Arbetet i AG Flex- och stödtjänster är en jättebra förberedelse för arbetet med flexibilitet. Här samlas och utvecklas kompetensen i branschen, avslutar Yvonne Ruwaida.

Mer om AG Flex -och stödtjänster

Läs tidigare nyhet hos Energiföretagen Sverige om bildandet av AG Flex- och stödtjänster i oktober 2022. Ordförande Per Wikström arbetar numera för Ellevio.