Stort fokus på Green Deal i sista arbetsprogrammet innan valet
Den 17 oktober diskuterade Europaparlamentet kommissionens arbetsprogram för 2024 under plenarsessionen i Strasbourg. Det är kommissionens sista arbetsprogram innan EU-valet i juni 2024, vilket betyder att spelrummet för att slutföra lagförslagen som ligger på bordet inte är stort.
De flesta av förslagen som 2019 fastställdes i EU:s Green Deal är färdigförhandlade och har trätt i kraft i form av ny lagstiftning. Enligt arbetsprogrammet är det nu av yttersta vikt att snabbt enas om de förslagen som inte slutförts och på så vis hålla stadig kurs mot målen om klimatneutralitet. De förslag som finns kvar är bland annat infångning av koldioxid, minskade metanutsläpp inom energisektorn, direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), elmarknadsreformen och gasmarknadsdirektivet.
För att hinna anta förslagen som fortfarande ligger på bordet behöver lagstiftarna nå en överenskommelse i februari 2024 då de går in i sina valkampanjer efter detta.
Kommissionen kommer under den här perioden påbörja processen att fastställa klimatmål för 2040 samt presentera ett vindkraftpaket för att påskynda tillståndsprocessen och utbyggnaden av vindkraftverk och förbättra tillgången till finansiering. Det kommer läggas fram en särskild strategi för hantering av koldioxid i industrin för att främja miljövänlig infångning, användning och lagring av koldioxid.
Du hittar vad som står på kommissionens agenda innan mandatperiodens slut i tabellen nedan:
| Nya initiativ till EU:s Green Deal | |
| Europeiska Vindkraftpaketet | Ej lagstiftande (24 oktober 2023) |
| Klimatmål till 2040 | Ej lagstiftande (Första kvartalet 2024) |
| Initiativ för vattenresiliens | Ej lagstiftande (Första kvartalet 2024) |
| Ekonomi | |
| Grön och digitaliserad omställning, öppen strategisk självständighet | Avancerat material för att vara ledare inom industrin. Ej lagstiftande (Första kvartalet 2024) |
| Översyn av befintlig förordning | |
|
Styrning av energiunionen Förordning (EU) 2018/1999 |
Syftar till att effektivisera och rationalisera medlemsländernas rapportering inom regelverket för energi och klimat. Översynen ska visa ytterligare förenkling efter tillkomsten av målen från Fit for 55 och RePowerEU. Lagstiftande (Första kvartalet 2024) |
Den rumänska kristdemokraten Cristian-Silviu Buşoi är ordförande i ITRE-utskottet, och underströk under diskussionen att han stödjer planen om att prioritera de pågående lagförslagen och ro dem i hamn innan mandatperioden är över. Samtidigt uppmanade Buşoi kommissionen att lägga fram ett stödsystem för teknologier som behövs för att nå klimatambitionerna enligt EU:s Green Deal Industrial Plan. Han avslutade med att betona hur viktigt det är med en snabb utveckling och utbyggnad av vätgas.
Förordningen om netto-nollindustrin kommer antas i ITRE-utskottet den 25 oktober och förväntas gå till plenum i november. Förordningen kommer stödja EU:s industri i utvecklingen och användningen av teknologier som krävs i en ekonomi med netto-nollutsläpp. Dessa inkluderar vindkraftverk, värmepumpar, solceller, elektrolysörer för vätgas och koldioxidlagring och vidtas för att säkerställa att europeiska leveranser kan möta den ökade efterfrågan, både globalt och inom Europa.