Energimyndighetens förslag för att klara kompetensbristen

Under 2022 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att samordna kompetensförsörjning för elektrifiering. En delrapportering gjordes 2023 i syfte att kartlägga kompetensbehov och bristyrken på kort sikt. Två viktiga konklusioner av kartläggningen är dels att 35 bristyrken påverkar möjligheterna till elektrifieringen negativt, dels att energisystemet har gått ifrån att vara förvaltande till ett område i snabb utveckling, vilket utmanar kompetensförsörjningen.

Slutrapporteringen som kom 2/12 syftar till att presentera fler åtgärder för att klara både de kort- och långsiktiga kompetensbehoven inom sektorn. Energimyndigheten konstaterar att fler behöver känna till energibranschen som framtidsbransch och välja energiutbildning till energijobb, vilket Energiföretagen instämmer i.

– Vi är överens om det mesta som står i slutrapporten, inte minst när det gäller att öka kännedomen om branschen och alla energijobb som finns, säger Greta Hjortzberg ansvarig kompetensförsörjning på Energiföretagen och fortsätter:

Kompetensförsörjningen har stor betydelse för både svensk tillväxt och konkurrenskraft för att inte tala om den nödvändiga klimatomställningen. För att åstadkomma detta behövs insatser för att synliggöra energibranschen som en framtidsbransch, för företag att ta emot och handleda praktikanter men också en stabil och långsiktig strategi för kompetensförsörjning av energibranschen för samhällets elektrifiering. 

– Många unga människor vill ha ett arbete där man gör skillnad och i energibranschen är man ju mitt i händelsernas centrum när hela samhället ska ställa om till fossilfrihet. Därför har vi och alla företag i branschen ett gemensamt ansvar för att visa upp alla de möjligheter vi erbjuder i form av både spännande och samhällsviktiga jobb. Vi delar även myndighetens slutsats att det behövs en nationell strategi som håller ihop helheten. Det krävs många olika åtgärder för att säkerställa energibranschens kompetensförsörjning, konstaterar Greta Hjortzberg.

Energiföretagens övriga synpunkter

Elektrifieringen omfattas av hela energisektorn som sträcker sig över flera branscher. Energimyndigheten slutsatser träffar därmed endast delvis rätt för energibranschen som producerar, distribuerar, lagrar och säljer energi. Energi, industri, transport, installation och bygg är branscher som har olika förutsättningar och utmaningar kopplat till kompetensförsörjning. På ett övergripande plan finns många gemensamma nämnare men alla har också branschspecifik kompetens som är avgörande för branschens verksamheter. Ett sådant exempel är kompetens inom elkraftsteknik på olika nivåer, men som saknas i Energimyndighens rapport som mer trycker på elektroteknik.

Behovet av kompetens på olika utbildningsnivåer och regulatoriska faktorer för beredskap och säkerhet skiljer sig också mellan olika branscher och företag. Energibranschen har exempelvis generellt inte en brist på anställda forskare, den kritiska massan för verksamheternas tillväxt är gymnasie- till högskoleingenjörsnivå, men det finns behov av lärarkompetens och strategiskt viktiga funktioner och områden, så som kärnkraft, där forskning och tillgång till forskarutbildade spelar en viktig roll.  

Olika förutsättningar i landet

Energimyndigheten pekar på att förutsättningarna för kompetensförsörjning ser olika ut lokalt och regionalt. I stora delar av Sverige, med betoning på norr, finns inte ett tillräckligt demografiskt underlag för kompetensförsörjning vilket innebär att inflyttning till kommunerna måste ske. Energiföretagen vill utveckla denna bild med att utbildningar behöver finnas nära, vara tillgängliga för alla och möta både individernas och arbetsgivarnas samlade behov. För detta behövs fler flexibla lösningar och bred samverkan mellan företag och olika delar av utbildningssystemet, som exempelvis lärcenter med rätt utbud för de lokala behoven.  

Energimyndigheten ser att EU-direktiven för energieffektivisering och utbyggnaden av vätgas och kärnkraft ställer ökade krav på kompetens och utbildning inom energi. Energiföretagen delar myndighetens slutsats att det behövs många olika kompetenser inom kärnkraft, inte minst för planering och projektledning i det initiala skedet. Både det långsiktiga och kortsiktiga behovet behöver bättre mötas upp av utbildningssystemet på alla nivåer. Energiföretagen vill förstärka att det behövs en nationell samordning för att möta denna utmaning kring kärnkraftskompetens, vätgaskompetens och kompetens för hela energisystemet. .  

Mer myndighetssamverkan

Energimyndighetens rapport beskriver utmaningar och behov på ett utmärkt sätt och pekar också ut de områden där lösningar bör tas fram. En sådan lösning är mer av myndighetssamverkan. Energiföretagen är positiva till ökad samverkan mellan de myndigheter som hanterar kompetensförsörjning men ser inte att det räcker.  

Den nationella struktur som omfattar utbildningssystemet, från departement och myndigheter, till utbildningsanordnare, huvudmän och lärosäten ner till program och kurser, har en inbyggd utmaning. Den skapar stuprör som inte underlättar den samverkan och den flexibilitet som gynnar såväl ingångar till utbildning som kompetensutveckling och livslångt lärande. Energimyndigheten pekar på att dimensioneringen av gymnasieutbildningen torde underlätta matchningen mot näringslivets behov.

Energiföretagen ifrågasätter om en minskning av samhällsvetenskapliga programmet kommer att leda till att fler elever väljer en yrkesutbildning. Här ser Energiföretagen att det behövs mer övergripande reformer som underlättar val av inriktningar och utgångar som snarare minskar avståndet mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen istället för att ställa dem mot varandra. Vi instämmer i att attraktiviteten är den bärande faktorn så länge vi har fria val och ser därmed att det finns stor potential i att undersöka en större reformering av gymnasieskolan.

Livslångt lärande

Energimyndigheten lyfter också det livslånga lärandet som en avgörande faktor för kompetensförsörjningen och lägger stort fokus på uppdragsutbildning. Energiföretagen instämmer i detta men önskar ett bredare fokus.Vi skulle önska en bättre bild av hur akademin och yrkeshögskolan kan dra nytta av varandra.

En av Energimyndighetens viktigaste slutsatser för utbildning inom energi är utbildningsanläggningar för praktisk färdighetsträning kopplade till yrkesutbildning. Energiföretagen är en av de aktörer som ser en stor utmaning i bristen på anläggningar för övning och färdighetsträning inom elkraft, högspänning. Utmaningen ligger dels i antalet anläggningar i Sverige, de kan räknas till ungefär tre stycken, dels i samverkansstrukturer kring befintliga anläggningar.

Möjligheten för utbildningar på gymnasial nivå samt inom yrkeshögskola och högskola behöver förutsättningar, exempelvis genom sökbara stadsbidrag så som gällde för branschskola, för att kunna erbjuda eleverna praktisk övning i excellenta miljöer, så som Åsbro kursgård. Vi delar Energimyndighetens slutsats att samverkan med forskningsanläggningar och anläggningar med andra huvudsyften kan uppnås, men vill tillägga att det behövs ekonomiska förutsättningar knutna till samverkan. Även om vi har en relativt god bild av bristen på utbildningsanläggningar inom elkraft instämmer vi i Energimyndighetens förslag att göra en översyn av tillgång till utbildningsanläggningar för utbildningar till yrkesroller i hela energisystemet. 

Viktig praktik

Energimyndigheten lyfter också den viktiga praktikfrågan. Vi delar myndighetens uppfattning att: 

• Praktik behöver lyftas som strategisk och verksamhetskritisk fråga i branschen 
• Det behövs bättre samlad information och kunskapshöjande insatser för företag 
• Det behöver utredas vilka möjligheter och eventuellt ekonomiskt stöd som små företag behöver för praktik och handledning  

Energimyndigheten lyfter vidare betydelsen av attraktion och bredare rekrytering till utbildningar som är viktiga för branschen och elektrifieringen. Energiföretagen arbetar långsiktigt för att belysa och underlätta insatser för detta tillsammans med våra medlemsföretag. Vi ser att målgruppsanalyser och uppföljningar är viktiga verktyg för att fånga ungdomars intresse och öka kännedomen om energiutbildning och energijobb. Vi ser också att utbildningsanordnare, huvudmän och lärosäten har en viktig uppgift i att skapa utbildningar med hög kvalitet och attraktionskraft. För detta behöver de såväl system som resurser som främjar kvalitet och attraktivitet. Söktryck och genomströmning har bäring på hur många som är intresserade av utbildningen och hur många som klarar utbildningen. Ju fler som är intresserade, ju fler med goda förutsättningar går utbildningen. Därtill behövs resurser för stödundervisning, lärartäthet, utrustning och miljöer som kvalitetshöjande faktorer som kan påverka genomströmningen. 

Öka SYV-tätheten 

Energimyndigheten lägger stor vikt vid studie- och yrkesvägledning som ett hinder men också en möjlighet. Energiföretagen delar denna uppfattning och delar myndighetens förslag om ökad SYV-täthet. När det gäller information om näringslivet önskar vi dock nyansera bilden något. Energimyndigheten menar att vägledaren behöver opartisk och neutral information, analyser och prognoser. I detta instämmer Energiföretagen och ser ett ökat behov av nationell och regional arbetsmarknadsstatistik på branschnivå. Vi ser också  att företag, branschorganisationer och arbetsmarknadens parter har en viktig uppgift i att skapa kännedom om branschernas utveckling och yrkena i branschen då utvecklingen går snabbt framåt. 

Energiföretagen delar Energimyndighetens analys att förflyttning mellan sektorer inte utgör ett problem och vi ser positivt på en utveckling som går mot att använda mer branschvalidering och verktyg för omställning mellan branscher. Vi ser snarare att det behövs utveckling och mer av främjandeinsatser för att möjliggöra omställning på arbetsmarknaden och kompetenslyft bland befintliga medarbetare då både företag och samhället i stort utvecklas i allt snabbare takt. 

Energimyndigheten pekar på betydelsen av ökad samverkan där branschen har en viktig roll, en ökad regional samverkan är viktigt liksom en nationell stöttning och strategi för kompetensförsörjning. Slutligen föreslår Energimyndigheten att de bör få ett mer långsiktigt uppdrag att stötta elektrifieringens kompetensförsörjning. 

Stötta kompetensförsörjning inom energi med fokus på energisystemet

Energiföretagen föreslår att Energimyndighetens uppdrag bör utgå från att stötta kompetensförsörjning inom energi med fokus på energisystemet. Myndighetens ansvar för att stötta forskning inom energi har en bredare ansats än specifikt elektrifieringen och det bör även gälla kompetensförsörjning. Vi ser att det finns många möjliga synergier med forskningsuppdragen. 

Myndighetens slutrapport ger en god och översiktlig bild av behov och hinder men det behövs mer konkret utarbetade och förankrade förslag för kompetensförsörjning såväl inom ramen för energisystemet som för elektrifieringen.  

Här kan du läsa Energimyndighetens rapport.