Studera svenska under praktiken

Praktikanterna  Rajsruthi Rajasekar och Saravanan Krishnarajan  

Rajsruthi Rajasekar och Saravanan Krishnarajan är båda två dataanalytiker och praktiserar tillsammans på Göteborg Energi där de bland annat får räkna på kundernas elförbrukning och hur mycket el som inte nyttjas.

För Rajsruthi, med flera års arbetslivserfarenhet från hemlandet Indien och bosatt i Sverige sedan ett och ett halvt år, kom det som en överraskning att så många svenska arbetsgivare lyfter språket som väsentligt för anställning. Det var svårt att få kontakt med svenska arbetsgivare, men hon blev tipsad om att söka praktikplats genom programmet Jobbsprånget.

– Den första dagen som praktikant på Göteborg Energi var en fantastisk dag! Det är den första svenska arbetsplats jag jobbat på och i början var alla tankar på engelska och jag var minst sagt förvirrad. Men handledaren visade oss runt till olika anläggningar, berättade om säkerheten och vad vi behöver tänka på. Vi har fått ett varmt välkomnande av alla, berättar Rajsruthi leende.

Pågående pilotprojekt

De båda praktikanterna deltar i Energiföretagens projekt Praktik med språkkurs, där en praktikplats genom Jobbsprånget kombineras med en skräddarsydd online-kurs i yrkessvenska. Praktikanterna är utrikesfödda akademiker som söker praktik direkt hos de företag som annonserat i Jobbsprångets jobbportal. Arbetsgivarna väljer kandidater, introducerar arbetsplatsen, handleder och delar ut arbetsuppgifter, men en dag i veckan ägnar praktikanten åt en skräddarsydd kurs i yrkessvenska. Gärna på arbetsplatsen genom att logga in i plattformen och få tillgång till övningar och miniföreläsningar. På eftermiddagen samlas hela gruppen, elva personer, i det digitala klassrummet och språkläraren håller lektion.

– Om man ska bli riktigt bra på yrkessvenska krävs det både att man får lära sig nya saker och att man får öva på de här sakerna i ett relevant sammanhang. Just därför är det så givande att jobba i det här formatet: Det blir ett samspel mellan det levande språket på praktikplatserna och den mer strukturerade och pedagogiska formen som en kurs innebär, säger Sofi Tegsveden Deveaux, undervisande lärare som också skriver läromedel i yrkessvenska för tekniska branscher.

Praktikanten Saravanan är precis som Rajsruthi från Indien, men har bott i Sverige i tio år. Han har jobbat mycket hemifrån och fram för allt med engelska som arbetsspråk så när han blev kallad på intervju sa han först att han inte kunde svenska.

– När jag började här så märkte jag att vi får hjälp från kollegorna med språket, de rättar oss när vi gör misstag och min chef frågar alltid hur det går med kursen och om det är intressant. Jag förstod först inte riktigt vad jag skulle få ut av svenskkursen, men det är ju yrkessvenska och alla energi-ord vi lär oss har gett mig väldigt mycket bättre självförtroende att prata svenska, säger Saravanan.

Det bästa med kursen

Båda praktikanterna berättar att kursen är intensiv, de går fort fram och de märker att både de själva och övriga kursdeltagarna utvecklas i språket från vecka till vecka.

– Det bästa är att få träna på uttalet, säger Rajsruthi. Jag har inte tänkt på hur viktigt det är tidigare, men läraren har förklarat att rätt uttal gör att du blir lyssnad till och hon ger också mycket återkoppling så att vi lär oss. ’Va sa ru?’ och ’Va e re?’, fortsätter hon med tydlig svensk betoning och ger sedan flera exempel på ord som hon tidigare uttalade på engelska men där hon nu lärt sig det svenska uttalet.

– Jag uppskattar att det är så mycket fokus på energi, fyller Saravanan i. Att vi får veta mer om hur man pratar på arbetsplatser i branschen. Det är enklare att prata med kollegor nu. Också tycker jag att läraren är mycket vänlig och verkligen hjälper oss.

Den skräddarsydda kursen i yrkessvenska avslutas inom kort men båda två hade gärna fortsatt med undervisningen. Och språkläraren Sofi är inne på samma linje:

– Varje lektion kommer praktikanterna med nya frågor och funderingar kring svenska språket och svensk arbetsplatskultur som dykt upp under praktikperioden. Nu håller vi på att sammanställa allt det här för att förhoppningsvis kunna utveckla kursinnehållet till nästa år. Målet är att göra det ännu mer verklighetsanknutet och att både praktikanter och handledare på ett konkret plan kan se hur mycket det lönar sig att satsa på språket, avslutar Sofi Tegsveden Deveaux.