Geabs nya talangprogram lockar kvinnor till tekniska tjänster

Gotlands Elnäts vd Kalle Blomberg och Simon Rondahl, gruppchef för avdelningen Bygg.

Precis som resten av energibranschen har Gotlands Elnät AB (Geab) en del utmaningar framför sig och många frågeställningar att klura på. Hur ska de vara med och möjliggöra energiomställningen? Hur ska de lyckas bygga ett helt nytt regionnät på knappt 20 år? Hur hittar de nya talanger och förmågor? Och hur ska de locka kvinnor till teknikeryrket? Släng in det gotländska ö-läget i ekvationen så förstår du att kompetensförsörjningen inte är en helt enkel nöt för Geab att knäcka. Men kanske har de nu knäckt den. Åtminstone verkar åtminstone en av pusselbitarna ha fallit på plats – i form av ett talangprogram för tekniker.

“Tillsammans med två kollegor kom jag med förslaget om ett talangprogram. Det startar den 1 april, vilket känns superspännande. Fem talanger har valts ut, i form av fyra kvinnor och en man. Vi är jättespända på att se hur det här kommer gå”, säger Simon Rondahl, gruppchef för avdelningen Bygg som tillhör projektenheten på Geab. Tillsammans med sina två gruppchefskollegor Alexandra Hallén och Andreas Allestad är Simon initiativtagare och projektledare för det nya talangprogrammet.

Bara arbetat i fabrik eller butik? Inga problem för Geab

För att söka Geabs talangprogram krävs inga förkunskaper. Alla har varit välkomna att söka, oavsett ålder, bakgrund eller kön. De som nu antas får direkt en tillsvidareanställning, trots att det först väntar dem två år av utbildning.

”Det finns nog en förutfattad bild av att den här branschen bara passar vissa personligheter och kön. Det vill vi utmana med vårt talangsprogram. Därför använde vi oss av en mer inkluderande ton i vår marknadsföring och boxade inte in det i en klassisk teknikerroll. Vi fokuserade i stället mer på mjuka värden – på dig som person och hur du fungerar tillsammans med andra”, säger Kalle Blomberg, vd för Gotlands Elnät AB.

Den mer inkluderande marknadsföringen verkar ha lyckats. Tidigare har Geab bara haft två kvinnliga sökanden till sina tekniska tjänster under tre och ett halvt år. Till talangprogrammet sökte nu fler än 40 kvinnor. En ökning med 2000 procent.

”Med talangprogrammet får vi även möjligheten att skapa mer jämställda och dynamiska arbetsgrupper som jag är säker på kommer prestera bättre och vara mer välmående. Det är olikheterna som stärker och utvecklar oss”, säger Kalle Blomberg.

Tveka inte att prioritera kompetensförsörjningen

Nu är talangprogrammet redo att sjösättas med externa utbildare på plats och fem nya vetgiriga medarbetare som skrivit under sina anställningsavtal. Men talangprogrammet har inte kommit till över en natt. Två år har gått sedan arbetet startade. Ett arbete som hela tiden har varit viktigt för Geab att prioritera.

”För att lyckas med energiomställningen behöver vi kompetenssäkra verksamheten redan nu. Gör vi inte det kommer det vara för sent”, säger Kalle Blomberg.

Hans medskick till andra energiföretag är att inte tveka. Han tror att alla energiföretag kan behöva göra någonting som liknar deras talangprogram.

”Ansvaret för kompetensförsörjningen är ytterst en ledarfråga, men det är viktigt att alla medarbetare också förstår den och är delaktiga. Vi ledare behöver vara drivande i sådana här initiativ och skapa möjligheter för att ta in tex praktikanter i vår bransch. För vilken är en ledares viktigaste uppgift om inte att arbeta med kompetensförsörjning och skapa rätt förutsättningar för sina medarbetare? Man behöver skapa sig den tiden”, säger Kalle.

Fokus på tekniker idag blir fokus på beredare och ingenjörer imorgon?

I piloten av talangprogrammet är det enbart tekniker som anställs och utbildas, eftersom behovet av tekniker är det mest akuta för Geab. Men gruppchefen Simon Rondahl ser många möjligheter.

”Vi hoppas kunna utöka talangprogrammet till beredare, projektledare och ingenjörer med en liknande modell framöver”, säger han.

Efterfrågar branschgemensam storytelling om energiomställningen

Kalle och Simon ser talangprogrammet som en av de pusselbitar som krävs för att lösa kompetensutmaningen. De tror även att energibranschen som ett kollektiv behöver formulera en historia om branschens roll i klimatomställningen för att attrahera fler unga.

”För 100 år sedan elektrifierade vi Sverige – vilket var revolutionerande och människor ville vara delaktiga i det. Nu har de flesta glömt bort det och idag tas istället elen för given. Vilket påverkar förståelsen för behovet av elnätsinfrastruktur och elproduktionsanläggningar. Vi i energibranschen behöver göra en kollektiv insats med att berätta om den pågående energiomställningen för lärosätena. För utan elnät och elproduktion snurrar ingenting – det är grunden till allt”, avslutar Kalle Blomberg.