Energimyndighetens potentialbedömning av kraft- och fjärrvärme

– Energimyndigheten har genomfört omfattande modelleringar som visar på en ökande konkurrens om biomassan i fjärrvärmen men också att spillvärme- och värmepumpsanvändningen kan väntas öka i fjärrvärmen. Dessa utvecklingstendenser visar på hur angeläget det är att regeringen nu skyndsamt genomför förslagen i fjärr- och kraftvärmestrategin där Energimyndigheten nu också upprepar flera av sina tidigare förslag. Denna utveckling pekar också på vikten av att fjärr- och kraftvärmens systemnyttor tillvaratas fullt ut i det pågående genomförandet av EU:s nya energieffektiviseringslagstiftning, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen.  

Omfattande modellberäkningar har genomförts

För att täcka in direktivets krav på att undersöka alla värme- och kylteknikers potential för att minska CO2-utsläppen, öka andelen förnybart och öka primärenergibesparingarna,  liksom bidrag till andra nyttor som exempelvis trygg energiförsörjning, har ett antal modellberäkningar över energisystemet genomförts. Genom att variera indata har Energimyndigheten fångat olika scenarier med en rad känslighetsanalyser.

I modelleringen används ett samhällsperspektiv (med en lägre kalkylränta) som jämförs med ett investerarperspektiv (med marknadsaktörernas ordinarie kalkylränta) för att se om det finns fall där det är motiverat med statliga åtgärder (motsvarande en lägre kalkylränta för investeringar i värme-, kyla- och elproduktion) och vad det skulle leda till.

Modellanalyserna över energisystemets utveckling fram mot år 2050 visar generellt på en genomgående trend i samtliga analysfall. I samtliga analysfall ses en ökad användning av värmepumpar och en minskad total fjärrvärmeproduktion. Småskalig uppvärmning med fossila bränslen och direktverkande el försvinner helt, där fossila bränslen försvinner redan 2030.

Minskande värmemarknad och fjärrvärmeleveranser

De minskade fjärrvärmeleveranserna beror på att förbränningsbaserad fjärrvärme får svårare att konkurrera om biomassaresurser och den produktion som blir kvar fokuserar till större grad på produktion i kraftvärmeverk. Samtidigt tar spillvärme allt större andelar av fjärrvärmeproduktionen i takt med att fler datahallar, elektrolysörer och biodrivmedelsanläggningar tas i bruk. Den ökade andelen spillvärme möjliggörs delvis av värmepumpar som ökar temperaturen på låggradiga källor. På längre sikt ser Energimyndigheten att kraft- och fjärrvärmens utmaning är en ökad konkurrens om biomassan samt konkurrensen från värmepumpar och spillvärme från biodrivmedels-produktion som leder till ökade priser på biomassa. Energieffektivisering minskar även behovet av uppvärmning generellt.

Ökande fjärrkylaleveranser

Fjärrkylaleveranserna ökar över tid i modellresultaten till ca 2,3 TWh år 2050 för referensscenariot. Frikyla eller spillkyla från samtidig värmeproduktion i värmepump väljs i modellen i första hand. Vidare väljs kompressorkyla i högre utsträckning än absorptionskyla, med undantag för vissa scenarioförutsättningar som ger överskott av billigare fjärrvärmekapacitet under sommarhalvåret.

Förslag till policyåtgärder

I enlighet med kraven i EED ska lämpliga policyer och åtgärder föreslås om det finns en potential för mer förnybar och effektivare värme och kyla än vad marknaden klarar av att tillhandahålla på ett samhällsekonomiskt lönsamt sätt. Energimyndigheten presenterar fem policy-åtgärder, vilka i hög grad reflekterar tidigare presenterade åtgärder i fjärr- och kraftvärmestrategin:

• Inkludering av en lokaliseringsaspekt i lagen om kostnadsnyttoanalyser
• Regionala värme- och kylaplaner i genomförandet av EED
• Fortsatta satsningar på bio-CCS
• Värna kraftvärmen genom att följa upp och analysera styrmedel och vid behov föreslå ändringar
• Minska fossila innehållet i avfall

Rapporten finns att läsa här.