Oppositionens och riksdagens energipolitik i halvtid

Riksdagens öppnande i september innebär även att den allmänna motionstiden påbörjas, som sträcker sig till och med 4 oktober. Denna innebär att oppositionspartierna presenterar sina budgetalternativ och politik på olika områden. Enskilda riksdagsledamöter lägger dessutom egna förslag. Rutinmässigt avvisas alla de ca 4000 motioner som läggs av oppositionspartier och riksdagsledamöter då regeringen och stödpartier har majoritet. Men motioner ger ändå en intressant inblick i vad oppositionspartier vill ha för politik och kan tänks driva vid ett regeringsskifte, liksom vilka politiker som intresserar sig för till exempelvis energifrågorna.  

Regeringspartierna Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna lägger inte energipolitiska motioner då deras politik drivs inom ramen för regeringens arbete. Sverigedemokraterna lägger motioner, men inte med politik som redan omfattas av Tidöavtalet.  

Socialdemokraterna:  

En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att öka tillväxten, skapa välstånd och samtidigt nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Socialdemokraterna vill se långsiktighet och bred politisk förankring i energipolitiken. Alla konkurrenskraftiga fossilfria energislag ska användas, och utbyggnadstakten av fossilfri elproduktion ska ökas i närtid. I utgifter på energiområdet ligger man nära regeringens budget. Socialdemokraterna lyfter bland annat fram:  

• Nytt energipolitiskt mål till 2030. Socialdemokraterna föreslår ett nytt energipolitiskt mål om minst 60 TWh ny fossilfri kraft redan till 2030. 

• Stöd till elproduktion. Socialdemokraterna avvisar regeringens kreditgarantier till kärnkraft, och vill i stället se teknikneutrala kreditmöjligheter för all fossilfri storskalig kraftproduktion.  

• Folkhemsel. För att ge hushållen stabila och låga elpriser vill Socialdemokraterna att staten ska köpa upp el till lågt pris på elmarknaden genom ett auktionsförfarande, som sedan ska levereras till hushållskunder.   

• Energieffektivisering. Ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat bör utredas.  

• Elnät och intäktsreglering. Intäktsregleringen har utretts. Den översyn som nu sker bör leda till en ny modell som sänker avkastningen för elnätsbolagen men som också ger betalt för insatser som effektiviserar användningen och innovationer. 

• Havsbaserad vindkraft. Här vill Socialdemokraterna att Svenska kraftnät snarast återupptar arbetet med anslutningar för den havsbaserade vindkraften. Man vill även se ett reformerat kommunalt veto.  

• Kraft- och fjärrvärmen. Här öppnar Socialdemokraterna upp för en prisreglering av fjärrvärmen. Man vill samtidigt se en sänkt elskatt på kraftvärmens värmepumpar och nya styrmedel för att fasa ut plastinnehåll i avfall.  

• Kärnkraft. Kärnkraftens betydelse lyfts fram, liksom möjligheten att förlänga drift och genomföra effekthöjningar. Man påtalar även betydelsen av att kraftverket i Oskarshamn får en svensk ägare, när tyska staten minskar sitt ägande framöver.  

Läs hela Socialdemokraternas energipolitiska motion här. 

Centerpartiet  

Centerpartiet lyfter fram nödvändigheten av en snabb elektrifiering och lyfter fram behovet av fossilfria transporter, energieffektivisering och egen elproduktion. I sin budget avvisar man regeringens kreditgarantier till kärnkraft. Man justerar ner regeringens stöd till energieffektivisering och vill istället se riktade satsningar på tekniker som stärker energisystemet och kan bidra till exempelvis flexiblare energianvändning och energilager. Centerpartiet föreslår bland annat:  

• Sverige behöver ett produktionsmål för elproduktion till år 2030. 

• Staten bör bekosta anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft, vilket bör bekostas av flaskhalsintäkter.  

• En miljöbilsbonus. 

• Gröna avdrag för investeringar i grön teknik hos hushållen. 

• Centerpartiet vill se en slopad indexering av elskatten. 

Miljöpartiet 

Klimat- och energi har en framträdande plats i Miljöpartiets budget och vill se en snabb utfasning av alla fossila subventioner och bränslen. Man föreslår ett mål om ett hundra procent fossilfritt energisystem till senast år 2035 och har en rad olika reformer för att öka investeringar. I miljöpartiets budgetalternativ för utgifter på energiområdet finns det stora skillnader mot regeringens budget. Miljöpartiet föreslår bland annat.  

• Ett planeringsmål om att tillgängliggöra 100 TWh förnybar el till år 2030. 

• Omfattande ekonomiskt stöd till energieffektivisering. Bland annat återinförande av energisteget för företag.  

• Investeringsstöd till ”grön baskraft” om 6 miljarder kronor per år, och ett mål om 10 GW till 2030. Detta omfattar bland annat stöd till kraftvärme, gasturbiner och flexibilitet.  

• En dynamisk elskatt, där skatten sänks när elen är billig, och dynamiska nättariffer för att styra elanvändning till timmar då kapaciteten i elnäten är god. 

• Ett produktionsstöd till avancerade biodrivmedel och elektrobränslen. 

Miljöpartiets budgetmotion hittar du här.  

Vänsterpartiet  

Vänsterpartiet väljer att fokusera på ett förnybart energisystem. Man vill se omfattande statliga ingripanden med bland annat ett offentligt ägande av elnäten och statligt ägande av ny elproduktion. Vänsterpartiet vill bland annat: 

• Ett siffersatt delmål för elproduktion, minst 70 TWh till 2030. 

• Vindkraft. Avskaffa det kommunala vetot, avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft. Ett statligt bolag ska finansiera utbyggnad av havsbaserad vindkraft.  

• Elnät. Utred möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt. Statligt stöd till elnätsutbyggnad.  

• Investeringsstöd till förnybar lokal elproduktion, ca 1 miljard per år.  

Läs Vänsterpartiets budgetförslag här.  

Sverigedemokraterna 

Sverigedemokraterna lägger ingen alternativbudget. Men i motionen ”En hållbar energipolitik” beskriver man politiska förslag på energiområdet som sträcker sig utöver den politik som drivs inom ramen för Tidöavtalet.   

Sverigedemokraterna lyfter här fram behovet av incitament för ny elproduktion. Man problematiserar en för stor andel intermittent elproduktion i form av vindkraft och lyfter fram gasturbiner som en mjölig lösning på kortare sikt. Sverigedemokraterna lyfter även fram torvens betydelse i energisystemet.  

Enskilda riksdagsledamöter 

Inte bara partierna utan även enskilda politiker lägger motioner. Flera politiker har valt att lyfta fram energirelaterade förslag. I år har cirka 130 motioner lagts som berör energi, lika många som förra året. Kärnkraft, energidelning och vätgas är teman som återkommer, liksom regionala aspekter av energiförsörjningen.