Många viktiga energisatsningar i årets budgetproposition

Effektivare tillståndsprocesser

100 miljoner kronor avsätts för att effektivisera och bättre samordna miljötillståndsprocesserna hos länsstyrelserna och domstolarna.  

1. För att länsstyrelserna ska få bättre möjligheter att bidra till en effektiv tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken avses länsstyrelsernas förvaltningsanslag att öka med 30 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas ökas med motsvarande belopp för 2026 och med 95 miljoner kronor för 2027.
2. Sveriges domstolar avses att stärkas med 15 miljoner kronor 2025. Satsningen görs för att domstolarna fortsatt ska kunna bidra till en effektiv tillståndsprövning enligt miljöbalken när ärendehanteringen fortsätter öka. Anslaget beräknas ökas med motsvarande belopp för 2026 och med 20 miljoner kronor från och med 2027.
3. För att Naturvårdsverket fortsatt ska bidra till att höja tempot i tillståndsprövningarna, bland annat genom att bidra till enhetlig regeltillämpning och förutsägbara tillståndsprocesser i alla delar av landet, avses anslaget att öka med 3,5 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas ökas med motsvarande belopp för 2026 och med 10 miljoner kronor från och med 2027.
4. Ett modernt system för företagens miljörapportering om miljöfarlig verksamhet ska utvecklas och 10 miljoner kronor 2025, 9 miljoner kronor 2026 respektive 2027 avses att satsas. Utveckling av ett modernt system för miljörapportering förstärker företagens egenkontroll och bidrar till en enklare vardag för både företag och myndigheter i tillsynsprocessen. Företagen ska enkelt kunna lämna en uppgift en gång och till ett ställe.
5. 2 miljoner kronor under 2025 till Länsstyrelsen i Västerbottens län för att sprida och implementera nya arbetssätt för en effektivare samrådsprocess. Syftet är att förenkla för företag och uppnå en större likformighet samt effektivitet i samrådsprocesser för den som söker tillstånd enligt miljöbalken. Under 2026 och 2027 beräknas 4 miljoner kronor respektive 2 miljoner kronor avsättas i syfte att implementera arbetssätten vid aktuella länsstyrelser.
6. För att klara samhällets och näringslivets klimatomställning, minska sårbarheter i värdekedjor och samtidigt stärka industrins konkurrenskraft behöver produktionen av nettonolltekniker utvecklas och öka. Dessutom behöver en ökad tillgång till hållbart producerade råmaterial säkerställas för att lyckas med klimatomställningen. Förenklade och samordnade tillståndsprocesser är en viktig förutsättning för att utveckla produktionen av nettonolltekniker och säkerställa tillgången till kritiska råmaterial. Därför avses det i budgetpropositionen för 2025 att föreslå att 20 miljoner kronor tillskjuts till länsstyrelserna och det beräknas att motsvarande belopp tillskjuts 2026 och 2027 för att möta de krav om inrättande av kontaktpunkter för tillståndsprocesser som ställs i EU-förordningarna om nettonollindustrin och kritiska råmaterial.
7. En satsning avses göras för att bidra till att effektivisera prövningsprocesser för industrins omställning och för vattenkraftens villkor på 12 miljoner kronor från och med 2025 till Havs- och vattenmyndigheten. Inom ramen för satsningen kommer bland annat Havs- och vattenmyndighetens arbete med att föreskriva och vägleda i frågor om miljökvalitetsnormer i vatten att stärkas liksom myndighetens möjligheter att delta vid miljöprövningar.
8. Vidare tilldelas länsstyrelserna medel för beredning av ärenden om havsbaserad vindkraft enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon med 15 miljoner kronor för 2025. Motsvarande förstärkning beräknas för 2026 och 2027.

Detta är välkomna satsningar men otillräckliga för att påskynda tillståndsprocesserna och Energiföretagen Sverige ser fram emot Miljötillståndsutredningens kommande förslag senare i år. 

Finansiellt stöd till vindkraftskommuner

Ett stöd motsvarande fastighetsskatten för vindkraft (0,5 procent) ska delas ut till kommuner som säger ja till vindkraftsetableringar. Regeringen avsätter 340 miljoner kronor till denna satsning för 2025 och ytterligare 770 miljoner kronor för perioden 2026-2027, totalt drygt 1,1 miljarder kronor. Regeringen tar också vidare huvudförslagen från incitamentsutredningen, det vill säga intäktsdelning till närboende, rätt till inlösen för närboende och ökad satsning på bygdemedel. 

Samtidigt aviserar regeringen i budgeten att man kommer föreslå att fastighetsskatten för de vindkraftverk som i dag betalar 0,2 procent i fastighetsskatt från och med 2026 ska tas ut med samma skattesats som för övriga elproduktionsenheter, det vill säga 0,5 procent av taxeringsvärdet. Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 170 miljoner kronor 2026. Regeringen avser att under 2025 återkomma till riksdagen med ett förslag som planeras träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen uttalar också att åtgärder behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna att bygga ut den havsbaserade vindkraften.

Det finansiella stödet till kommuner är en efterlängtad åtgärd och något som Energiföretagen Sverige har efterfrågat en längre tid.

Kraftlyftet ska stärka leveranssäkerheten

Investeringsstödet Kraftlyftet ska stärka elsystemets förmågor regionalt och där behoven är som störst. Det kan handla om investeringar i elproduktion, energilager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster eller andra systemtjänster som i dagsläget inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor 2025. För 2026 beräknas 200 miljoner kronor och 400 miljoner kronor 2027, därefter samma belopp årligen fram till 2035.  

Det är positivt att regeringen föreslår åtgärder för att förbättra leveranssäkerheten, men omfattningen och den närmare utformningen av det aviserade stödet behöver klargöras. 

Förlängd och utökad satsning på laddinfrastruktur

Elektrifieringen av tunga fordon börjar ta fart men det finns behov av att fortsatt investera i infrastrukturen för att möjliggöra en snabb omställning av transportsektorn i hela landet. Regeringen föreslår en förlängd och utökad satsning på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon och beräknar därför avsätta 550 miljoner kronor 2027 och därefter samma belopp årligen fram till 2030. Regeringen föreslår också en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, till exempel i glesbygd införs på 10 miljoner kronor.

Ökat stöd till Klimatklivet

Klimatklivet är ett investeringsstöd för att minska koldioxidutsläpp. Klimatklivet får ett tillskott på 500 miljoner kronor 2025 med ett samlat anslag på 3,5 miljarder kronor för 2025. 2027 tillförs 500 miljoner kronor, 2029 tillförs 200 miljoner och 2030 tillförs 100 miljoner, jämfört med tidigare beslutade nivåer. Utöver förstärkningen så förlängs Klimatklivet till 2030.

Energiforskning

Under hösten 2024 avser regeringen lägga fram en proposition om innovation och forskning på energiområdet. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen dessutom att stödet till energiforskningen ökas. För 2025 ökas anslaget med 100 miljoner kronor. Anslaget beräknas öka med 175 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor 2027.

Satsningar på kärnkraft

• Regeringen satsar 100 miljoner kronor 2025 för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet.
• För att skapa förutsättningar för god koordination mellan berörda myndigheters respektive delar av tillståndsprocessen så förstärker regeringen Naturvårdsverkets anslag med 2,5 miljoner kronor under 2025 så att myndigheten ska kunna ge vägledning enligt miljöbalken. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med 2,5 respektive 1,5 miljoner kronor.
• Regeringen avsätter 30 miljoner kronor 2025 för att stärka förutsättningarna för ny kärnkraft. Vidare beräknas 35 miljoner kronor avsättas 2026 och 25 miljoner kronor 2027.

Sänkta skattesubventioner för solceller och mikroproduktion

Regeringen aviserar att man kommer föreslå att subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller åter sänks till 15 procent och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Enligt regeringen finns inte längre samma behov av att stimulera efterfrågan på solceller, som det har funnits de senaste åren. Solkraft bör i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leverans­säkerhet och försörjningstrygghet, i enlighet med energipolitikens långsiktiga inriktning.

Av samma skäl anser regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion, den så kallade 60-öringen för el som matas ut på nätet. Regeringen avser därför föreslå att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bedöms öka skatteintäkterna med 100 miljoner kronor under 2025 och 200 miljoner kronor per år från och med 2026. Förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion bedöms öka skatteintäkterna med 680 miljoner kronor från och med 2026. Finansdepartementet kommer remittera förslag om sänkt subventionsgrad för installation av solceller som bör träda i kraft den 1 juli 2025 och förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2026.

Regeringen går inte vidare med sänkt energiskatt på el för CCS-process

Regeringen drar i budgetpropositionen tillbaka sin tidigare avisering om att införa en befrielse från energiskatt på el för infångning av koldioxid (CCS). Regeringen motiverar detta med att auktionerna, som är en central del av satsningen på CCS, utgör ett statligt stöd enligt unionsrätten och går inte att kombinera med andra statliga stöd som ttill exempel en skattebefrielse. En skattebefrielse för CCS riskerar därmed att äventyra auktionerna och andra stöd som på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt främjar etableringen av CCS. Regeringen menar att en skattenedsättning också medför risker för betydande snedvridning på marknaden mellan olika tekniker för CCS. Regeringen uttalar dock att om det skulle visa sig att det uppstår möjligheter att förbättra skattevillkoren på annat sätt utesluter inte regeringen att göra så.

Energiföretagen Sverige anser att det är mycket beklagligt att skattenedsättningen för CCS-processer inte tas vidare. Att regeringen dessutom ger detta besked under pågående auktionsperiod får en stor påverkan för de aktörer som planerar för bio-CCS-investeringar. Den nya aviseringen kan påverka teknikval och betyder kraftigt ökade driftskostnader som är mycket olyckligt att det kommuniceras i detta sena skede. 

Sänkt skatt på bensin och diesel och eldningsolja

Regeringen aviserar en sänkt energiskatt på bensin den 1 januari 2025 med 35 öre per liter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Energiskatten på bensin (utom alkylatbensin) bör den 1 juli 2025 sänkas med ytterligare 32 öre per liter. De skattenivåer som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin bör även gälla under 2026.

Energi- och koldioxidskatten på diesel (utom på så kallad lågbeskattad olja) bör den 1 januari 2025 sänkas med sammanlagt 170 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Koldioxidskatten på lågbeskattad olja bör den 1 januari 2025 sänkas med 86 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats. Den 1 juli 2025 bör energiskatten på diesel (utom lågbeskattad olja) sänkas med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. Den 1 juli 2025 bör koldioxidskatten på lågbeskattad olja sänkas med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. De skattenivåer som gäller efter sänkningarna 2025 för diesel och lågbeskattad olja bör gälla under 2026. Skatteförändringarna innebär också att eldningsolja inklusive skattepliktiga biooljor får lägre skattesatser enligt ovan.

Skattesänkningarna motiveras som kompensationsåtgärder för att parera priseffekten av en engångshöjning av reduktionspliktsnivåerna på bensin och diesel med fyra procentenheter vardera.

Finansdepartementet remissbehandlar dessa förslag till och med den 30 september och avser lägga fram en proposition till riksdagen under oktober med dessa lagändringar.

Satsningar på civilförsvaret och el- och energiberedskap

Regeringen tillför ytterligare 2 miljarder kronor 2025 för att stärka det civila försvaret och med successiva ökningar med ytterligare 8,5 miljarder kronor från 2028 och framåt. För 2028 och framåt beräknas de totala utgifterna för civilt försvar uppgå till ca 15 miljarder kronor per år.

Regeringen avser investera ytterligare i energiområdet för att öka robustheten och uthålligheten i energiförsörjningen, vilket är avgörande vid störningar. Satsningen innebär också att medel tillförs till ett snabbspår för civilplikt inom elförsörjningsområdet. I höständringsbudgeten ökas anslaget för elberedskap med 70 miljoner kronor för 2024 för att upphandla tjänster för att höja elförsörjningens förmåga under fredstida kriser och höjd beredskap. Anslaget för elberedskap föreslås även ökas med 208 miljoner kronor 2025 för civilt försvar och möjliggöra ett snabbspår av civilplikten. För 2026 och 2027 ökar anslaget med 180 miljoner kronor respektive 285 miljoner kronor för samma ändamål.

Beredskap inom energisektorn handlar enligt regeringen om att skapa förutsättningar för en större robusthet och uthållighet i energiförsörjning, bättre förutsättningar för samhällsviktiga verksamheter att klara störningar i energiförsörjning, samt förutsättningar att kunna prioritera och ransonera energianvändning. Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste öka skyndsamt. Anslaget för energiberedskap föreslås därför ökas med 58 miljoner kronor 2025 för civilt försvar. För 2026 och 2027 ökar anslaget med 258 miljoner kronor respektive 655 miljoner kronor. Anslaget bör öka med 780 miljoner kronor 2028 och 2029 och 730 miljoner kronor från 2030.

Regeringen avser återkomma med en proposition i mitten av oktober med inriktning av totalförsvaret för åren 2025–2030.

Ökat biogasstöd

Utgifterna för stöd till produktion av biogas förväntas bli högre än tidigare beräknat. Anslaget föreslås därför ökas med 100 miljoner kronor 2025. För 2026 och 2027 ökar anslaget med 150 miljoner kronor respektive 400 miljoner kronor av samma skäl.

Svenska kraftnäts investerings- och finansieringsplan 2025-2027

De planerade investeringarna under perioden 2025-2027 beräknas uppgå till 42 601 miljoner kronor, varav 10 319 miljoner kronor avser 2025. Regeringen föreslår att investeringsplanen för Svenska kraftnät godkänns som en riktlinje för affärsverkets investeringar.

Ökat förvaltningsanslag för Energimarknadsinspektionen

Energimarknadsinspektionens utgifter bedöms öka för att kunna genomföra och efterleva nya regelverk för el- och gasnätsregleringen som är förenliga med gällande EU-rätt. Vidare finns det behov att säkerställa resurser för att arbetet med bland annat regelutveckling, tillsyn, fjärrvärme, ökad uppföljning och kontroll ska kunna gå i takt med elektrifieringen och samhällets behov av en effektiv och leveranssäker energiförsörjning till rimliga kostnader. Anslaget bör därför öka med 20 miljoner kronor från och med 2025, enligt regeringen. Anslaget ökas även med 1 miljon kronor 2025 för att stärka myndigheten i dess roll som beredskapsmyndighet och med 2 miljoner kronor 2026.

Ökat förvaltningsanslag för Energimyndigheten

Regeringen föreslår att Energimyndighetens förvaltningsanslag ökar med 59,2 miljoner kronor från och med 2025 samtidigt som övriga berörda anslag föreslås minskas för att täcka myndighetens kostnader. Energimyndigheten disponerar och förvaltar ett flertal anslag som medför förvaltningsadministrativa utgifter för myndigheten. För en ökad transparens och för att bidra till en effektiv långsiktig planering bör så stor del som möjligt av dessa utgifter belasta myndighetens förvaltningsanslag, enligt regeringen. Därför föreslås en budgetmässig justering så att medel flyttas från berörda anslag till myndighetens förvaltningsanslag.

Regeringen avser att stärka tillsynen på energiområdet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen. Förvaltningsanslaget ökas därför med 2 miljoner kronor från och med 2025.

Hela budgetpropositionen för 2025 finns att läsa i sin helhet här.