Energimyndigheten föreslår nya styrmedel för energieffektivisering

– Det är bra att Energimyndigheten uppdaterat beräkningarna kring vilka åtgärder som krävs för att uppå energisparbetinget till 2030 och som visar att gapet minskat betydligt jämfört med tidigare rapporter. Det är dock beklagligt att Energimyndigheten föreslår tvingande krav på energibolagen att minska användningen av el och fjärrvärme. Detta liknar tidigare förslag på kvotpliktssystem med vita certifikat som avfärdats av regeringen. Vi anser att en bredare styrmedelsanalys borde gjorts där åtgärder i stället riktas direkt mot energianvändarna och i tillförselleden. Åtgärder som att ge incitament att öka användningen av restvärme genom stöd till sammankopplingsledningar borde också inkluderas i styrmedelsmixen för att klara energisparbetinget, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel, energianvändning och resurseffektivitet vid Energiföretagen Sverige. 

Det omarbetade direktivet för energieffektivitet (EED) ingår som en del av Fit for 55-paketet i syfte att bidra till att säkerställa uppfyllnad av EU:s klimatmål till 2030. Direktivet innehåller bland annat ett bindande energisparkrav som ökar från 0,8 procent i årlig besparing 2021 till 1,9 procent i årlig besparing 2030, jämfört med den genomsnittliga slutliga energianvändningen 2016–2018. För Sveriges del uppgår det ackumulerade energisparkravet till 234 TWh för hela sparkravsperioden 2021–2030.

Sverige tillämpar i dag effekter av energiskatter för att uppfylla EU:s energisparbeting. Energimyndigheten har genomfört nya beräkningar med en översyn av skattemetoden, den nya elektrifieringsmetoden samt överföring av överskott från föregående sparkravsperiod som sammantaget leder till ackumulerade energibesparingar som uppgår till 198 TWh. Det innebär ett gap till mål på 36 TWh, vilket är 31 TWh mindre än vad som rapporteras i Sveriges uppdaterade nationella energi- och klimatplan sommaren 2024.

• Energimyndigheten konstaterar att utan de skattesänkningar på bensin och diesel som genomförts sedan 2022 hade energibesparingarna för perioden 2021–2030 varit något större än energisparkravet och det hade därför inte varit nödvändigt med kompletterande styrmedel, mer än för att uppfylla det särskilda energisparkravet.
• För att sluta gapet till mål om 36 TWh, varav 17 TWh ska uppnås hos det som benämns utsatta hushåll, behövs uppstramade och/eller nya styrmedel. Energimyndighetens bedömning är att ett energieffektiviseringsbeting är det styrmedel som har bäst förutsättningar att möta uppsatta krav. Ett möjligt alternativ är ett energieffektiviseringsbeting som går att ”köpa sig fri från” genom att betala staten för att uppnå motsvarande mängd energibesparingar, där dessa energibesparingar uppnås genom ett prestationsbaserat subventionsprogram.
• Energimyndigheten föreslår att ett prestationsbaserat styrmedel bör omfatta el och fjärrvärme i ett gemensamt system och träffa åtgärder inom samtliga sektorer förutom transportsektorn. Styrmedlet bör styra mot både det generella sparkravet och det särskilda sparkravet, där styrning mot det senare kan utformas genom ett delmål (energieffektiviseringsbeting) eller en delpott (subventionsprogram) för utsatta hushåll.
• Kostnaderna för att uppnå energisparkraven till 2030 uppskattas av Energimyndigheten till knappt sex till åtta miljarder kronor, där kostnaderna för ett subventionssystem är något högre än för ett energieffektiviseringsbeting.

Energimyndighetens rapport finns att läsa i sin helhet här.