”Plikten kallar” – för det civila försvarets personalförsörjning

– Vi saknar mycket av den beredskap och planering som fanns under kalla kriget. Denna måste nu byggas upp och stärkas genom bland annat civilplikt, säger Energiföretagens säkerhetsansvariga Emma Johansson. Det är detta som utredningen ”Plikten kallar” har handlat om.

Uppdraget har varit att analysera förutsättningarna för att trygga det civila försvaret med totalförsvarspliktig personal. Dessutom föreslå en hållbar personalförsörjning av det civila försvaret, anpassad efter dagens samhälle och det civila försvarets behov, samt föreslå nödvändiga författningsändringar för att kunna genomföra förslagen.

Kraftigt ökat personalbehov särskilt inom elnät och elproduktion

Personalbehovet i beredskapssektorn bedöms öka kraftigt vid höjd beredskap, särskilt personal för reparation av elnät och elproduktion. Detta behöver tillgodoses genom att använda flera olika verktyg, däribland avtal med frivilliga. Utredningen bedömer att civilplikt, inklusive civilplikt efter mönstring, är nödvändig för att tillgodose personalförstärkningen.

Det bör genom avtal säkerställas att Svenska kraftnäts insatsstyrka är tillgänglig vid höjd beredskap. Civilplikt kan behövas även för verksamhet som rör andra energislag än el, men det behöver först utredas hur behoven ser ut. Det finns ett behov av en mer generell reparationsberedskap, till exempel för gräv- och markarbeten. Behovet av personal för skydd och bevakning av anläggningar bedöms kunna öka avsevärt vid höjd beredskap, liksom personal för transporter.

Svenska kraftnät bedömer att det behövs förstärkning med minst 6 000 personer i elförsörjningen för att hantera det ökade behov av åtgärder som förväntas uppstå vid höjd beredskap. Totalt sett för hela energisektorn behövs enligt utredningen tusentals personer. Till det kommer stödtjänster från andra sektorer som indirekt har stor påverkan på verksamhet i energisektorn.

Nyttja befintlig reparationsberedskap och Elsamverkan

Utredningen noterar att Svenska kraftnät har en reparationsberedskap inom elsektorn för svåra påfrestningar. Den omfattar beredskapsmateriel, en insatsstyrka, samt avtal med frivilligorganisationer som har fått utbildning och instruktioner för att kunna fylla en funktion inom elförsörjningen. Insatsstyrkan består av tekniker som arbetar inom distributionsnätsverksamhet som fått särskild utbildning av Svenska kraftnät.

Elsamverkan beskrivs också som en organisation där Sveriges närmare 200 elnätsföretag ingår. Syftet är att hjälpa ingående elnätsägare med resurser vid samhällsstörningar inom elförsörjningen. Svenska kraftnät kan bistå med att förmedla beredskapsresurser såsom reparationspersonal, bandvagnar, reservmaterial och kommunikationsutrustning inom ramen för Elsamverkan. Det finns också möjlighet att nyttja Försvarsmaktens resurser, vilket då samordnas av Svenska kraftnät.

Regeringsbeslut om återinförande av civilplikten ligger bakom

Regeringen har beslutat att åter aktivera civilplikten efter utredning inom områdena kommunal räddningstjänst samt drift och underhåll av elproduktion och nätverksamhet. I en tidigare nyhet har Energiföretagen beskrivit detta. Svenska kraftnät har på ett regeringsuppdrag lämnat förslag på åtgärder som behövs för att skriva in personer för civilplikt efter annan utredning än mönstring. Svenska kraftnäts bedömning är att cirka 1 000 totalförsvarspliktiga på så vis kan skrivas in som civilpliktiga för att tillgodose personalbehov för:

• en utökad reparationsberedskap för ledningar och stationer.
• bemanning av vattenkraftstationer.

Svenska kraftnät tror dock att behoven av personalförstärkning för elförsörjningen bara delvis kan tillgodoses med civilplikt. Det finns därför ett behov av att se till att det finns avtal som säkrar tillgången till insatsstyrkan vid höjd beredskap. Utöver insatsstyrkan har Svenska kraftnät avtal med frivilliga från ett antal frivilliga försvarsorganisationer. I övrigt skriver utredningen att det finns ett tydligt behov av att kunna trygga tjänster från leverantörer och underleverantörer även vid höjd beredskap.

Utredningen finns att läsa och ladda ned på regeringens webbplats.