Stormen Gudrun skärpte elnätsföretagens satsningar ytterligare

För 20 år sedan drabbade stormen Gudrun södra Sverige med vindar på över 30 sekundmeter. Över 700 000 hushåll blev strömlösa och 2 000 mil elnät förstördes när stormen fällde över 250 miljoner träd. Nio personer omkom i stormen och elva under röjningsarbeten. Träd föll över bilvägar och järnvägen stod stilla. Sturups och Kastrups flygplatser stängdes, liksom bland annat Öresundsbron. Ringhals och Barsebäcks kärnkraftverk stoppades på grund av ledningsbrott och för att salt kommit in från havet och gjort ställverken obrukbara.

Ökad satsning på elnäten sedan millennieskiftet – Kontinuerliga stora investeringar

Detta var bara några exempel på Gudruns påverkan. Branschen hade redan tidigare varnats. Det var efter upprepade vinterstormar på 1990-talet som kraven ökade på branschen att ta itu med problemen. Utlösande faktor var stormen Carola hösten 1999 som ledde till en nära dialog mellan regeringen och branschen. Branschens frivilliga åtagande – att bygga bort problemen – kallades för NÄTKIC (”Nätkunden i centrum”).

Satsningarna för att vädersäkra elnäten handlar om stora siffror. Över 65 000 kilometer väderkänslig oisolerad luftledning hade åtgärdats från millennieskiftet till och med år 2021 – både genom nedgrävning i marken och genom isolering av luftkabel, där den lokala situationen avgör vilken teknik som väljs. Detta till en kostnad på över 50 miljarder kronor. Sannolikt är totalkostnaden högre. En konkret bild av elnätens ny- och ombyggnad från år 2001 till dags dato:

• År 2001 bestod det svenska elnätet på alla spänningsnivåer (lokalnät, regionnät och stamnät) av 528 000 km ledning varav 260 000 km var jordkabel.
• År 2024 bestod det svenska elnätet av 596 000 km ledning varav 444 000 km var jordledning.

Stora pengar har alltså lagts ned kontinuerligt på vädersäkring av elnäten, dessutom på utbyggnad av näten som ligger utanför nyss nämnda 50 miljarder. Framöver väntar ytterligare utbyggnad av näten för att klara den kraftigt ökade elanvändning som omställningen av energisystemet innebär.

Elsamverkan – samarbete vid storstörningar över hela Sverige 

Satsningen på NÄTKIC har tveklöst gett elkunderna i Sverige ökad leveranssäkerhet. Som en del av NÄTKIC startades branschens egen frivilliga organisation Elsamverkan, som varit viktig under Gudrun, och senare stormar som Per och Dagmar. Grundidén är att hjälpa drabbade företag med manskap och materiel. Det har fungerat bra genom att elnätsföretagen och deras entreprenörer hjälpt varandra med elmontörer, materiel och maskiner som transporterats många mil över hela Sverige.

Elsamverkan arbetar i nära samverkan med Svenska kraftnät som ansvarar för stamnätets funktion. Det finns också möjlighet att ta hjälp av Försvarsmakten vid behov av transporter. En annan viktig del är samarbetet mellan elnätsföretagen och Sveriges Radio. Elnätsföretagen rapporterar in elavbrott – både planerade och hastigt uppkomna – som lokalradiostationerna snabbt kan berätta om för sina lyssnare.

I första hand lånas resurser som finns på nära håll till det drabbade området inom Elsamverkan, men blir avbrottet långt eller behoven specifika kan det fyllas på från andra orter. Arbetet för återuppbyggnad underlättas av att Sveriges elnät är byggda enligt elnätsbranschens riktlinjer, EBR. Det går att kalla in distributionselektriker från vilket område som helst i Sverige och flyga dem snabbt till annan ort. Där kan de sändas ut i skogen till ett materialupplag invid en raserad ledning för att bygga ledningen enligt den standard som gäller. Under Gudrun för 20 år sedan talades det många dialekter under skogsröjnings- och uppbyggnadsarbetet av elnäten.

Paul Andersson var regionchef för region Syd hos dåvarande Svensk Energi (föregångare till Energiföretagen Sverige) och var med om att bilda Elsamverkan. Han sammanfattar några viktiga ledord för organisationens arbete:

– Då som nu vid kris gäller övning som ska ske innan situationer uppstår. Under själva arbetet är det samverkan som gäller. Dessutom ska insatserna vara framåtblickande, vilket ställer krav på anpassning till omvärldsförändringar. Sedan måste jag nämna vikten av kommunikation, kunden vill veta när elen kommer tillbaka först, innan den verkligen börjar fungera igen.

Minnesmöte om Gudrun med E.ON

E.ON, tidigare Sydkraft fram till år 2005, var det största elföretaget i den del av Sverige som drabbades hårdast av Gudrun. Företaget äger både lokalnät och regionnät. Den 10 januari i år hölls ett fältbesök och dialogmöte i det då hårt drabbade Kronoberg. I skogen utanför Alvesta samlades ett trettiotal samhällsaktörer för att dela minnen och samtidigt belysa utvecklingen sedan dess för bransch, samhälle och andra sektorer.

Det blev ett positivt möte med diskussion om viktiga frågor för kritisk infrastruktur och hur det offentliga och näringslivet kan samverka och rusta för framtidens klimatanpassningar med nödvändig resiliens och beredskap.

Fyra personer från E.ON:s möte som uttalar sig i artikeln. Från vänster Paul Andersson, Monica Haider, Jessica Krook och Peter Hjalmar

– Det är viktigt att reflektera över vad som hänt, hur sårbart samhället är och hur viktig elförsörjningen är. Samtidigt behöver vi lära av historien och förstå vikten av samverkan och vad vi faktiskt kan åstadkomma tillsammans sa, Peter Hjalmar, regionchef syd på E.ON Sverige och en av E.ON-mötets värdar.

Monica Haider (S), medlem av Näringsutskottet och talesperson i energifrågor, var under Gudrun kommunstyrelsens ordförande i Älmhult.

– Några minnen jag har är praktiska konsekvenser av förödelsen av orkanen. Till exempel satt kommunchefen fast i bil mitt i skogen mellan stormfällda träd. Skotrar som behövdes för röjning gick inte att få ut.

Hon fortsatte att prata om mobilseringsviljan som det kanske starkaste minnet och hur olika aktörer i samhället slöt upp:

– Företag och privatpersoner hjälptes åt, det lagades mat till röjningsfolket och allt möjligt. ALLA ställde upp!

Jessica Krook, chef för lokalnät på E.ON Sverige, menade att Gudrun blev en vändpunkt för elnätsutvecklingen och bidrog till vädersäkring och digitalisering:

– Vi har idag färre avbrott, snabbare avhjälpning och det är säkrare för montörerna. Vi har en helt annan robusthet i elnätet idag.

På frågan om hur en ny 100-årsstorm idag skulle slå mot samhället, svarar hon:

– Skulle det falla 250 miljoner träd i en orkan igen så skulle det så klart bli konsekvenser, men inte alls på den här nivån. Elnäten är nästan helt vädersäkrade och kapaciteten har också förbättrats på flera andra sätt. Vi har helt enkelt ett mycket bättre nät idag.

Fördjupning om Elsamverkan och filmer om Gudrun

Mer information om Elsamverkan finns på Energiföretagens webbplats.

Se en knappt 9 minuter lång film från E.ON om Gudrun och dess efterarbete på kort och lång sikt här.

Se en 27 minuter lång film som producerades åt Svensk Energi (föregångare till Energiföretagen).