Boverkets förslag till genomförande av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda

– Boverkets presenterade förslag till genomförande av direktivet om byggnaders energiprestanda hålls överlag på en övergripande nivå där de allra flesta delarna av direktivet föreslås genomföras på föreskriftsnivå. Detta riskerar innebära att det inte sker nödvändiga politiska ställningstaganden i de många centrala frågor som finns att hantera kring bland annat val av systemgränser, teknikneutralitet gällande uppvärmnings-lösningar och utformningen av energirenoveringskrav. Även om det är bra att Boverket anser att viktningsfaktorer bör bibehållas i energikraven är det beklagligt att man inte anser att värdena bör ses över där till exempel dagens viktningsfaktor för fjärrkyla är orimligt hög.

Det är dock bra att Boverket lämnar förslag om att byggnader ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller klimatskärmens värmeisolerande förmåga, där ett nästa steg bör vara att Boverket inför värmeförlusttal som ett nytt energikrav i kommande föreskrifter. Ett positivt förslag är också att byggnadens faktiska energibehov föreslås redovisas i energideklarationerna för byggnader framöver, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och energianvändning vid Energiföretagen Sverige.

Överlag föreslår Boverket att merparten av direktivet genomförs i Boverkets föreskrifter och föreslår flera omfattande bemyndiganden för att reglera de många detaljregler som EU-direktivet föreskriver.

Ett antal nya begrepp och regler föreslås införas, bland annat:

• Att en byggnad ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller klimatskärmens värmeisolerande förmåga.
• Att en byggnad ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller tekniska installationers effektivitet.
• En definition av livscykel-GWP som ska vara en indikator som kvantifierar en byggnads bidrag till den globala uppvärmningspotentialen under hela dess livscykel.
• Energideklarationer för byggnader föreslås innehålla en rad nya uppgifter, bland annat byggnadens energibehov, andel förnybar energi som produceras på plats, byggnadens driftsrelaterade växthusgasutsläpp samt om byggnaden har kapacitet att reagera på externa signaler och kunna anpassa energianvändningen.
• Direktivets begrepp byggnadsrenoveringspass föreslås benämnas energirenoveringsplan.

Ett övergripande syfte med det omarbetade direktivet är att unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Definitionen av en nollutsläppsbyggnad är därför central i direktivets genomförande. Direktivet ställer nya krav på energihushållning och värmeisolering genom bland annat krav på energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet. Ett reviderat system för energiklassning införs där energiklass A kommer utgöra nybyggnadsnivå i stället för dagens energiklass C och innehållet i energideklarationerna utökas väsentligt. Det införs också krav på solenergiinstallationer och nya krav på hållbar mobilitet, det vill säga cykelparkeringar och laddning av elfordon. Utöver detta så ställer direktivet bland annat krav på byggnadsrenovering, inspektioner och redovisning av växthusgasutsläpp under hela livscykeln (livscykel-GWP).

Förslag på ändringar i lag och förordning

Genomförandet av EU-direktivet innebär ändringar av flertalet befintliga krav och beräkningsmetoder i det svenska regelverket. Boverket föreslår ändringar i plan- och bygglagen och lagen om energideklaration för byggnader med tillhörande förordningar.

Ändringarna i plan- och byggförordningen respektive energideklarationslagen respektive   -förordningen föreslås träda i kraft den 29 maj 2026.

Boverkets rapporter finns att läsa finns att läsa här. Klimat- och näringslivsdepartementet väntas skicka ut rapporterna på remiss inom kort.

Boverket aviserar också att de avser presentera förslag till föreskriftsändringar i juni då också flera av regeringsuppdragen ska slutredovisas. Detta väntas innebära en omfattande omarbetning av dagens energikrav i Boverkets byggregler och där energikraven väntas utgöra en ny separat föreskrift.

Boverket har också i uppdrag från regeringen att ta fram underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen enligt direktivet om byggnaders energiprestanda. Detta uppdrag ska delredovisas i tre delar den 1 oktober 2025, 1 mars 2026 samt 1 juni 2026 och slutredovisas den 1 oktober 2026.