Energiföretagen och svenskt näringsliv samverkar om säkerhet och totalförsvar

Det går för långsamt att återupprätta totalförsvaret. För att öka takten i totalförsvarsplaneringen och fördjupa samarbete och beredskap krävs tidiga överenskommelser om samarbete i fredstid samt under höjd beredskap och krig. För företag är dagens regelverk avseende säkerhetsskyddsavtal och säkerhetsintyg onödigt krångligt. I många fall är det omöjligt att ha gemensam infrastruktur eller att delta i varandras verksamheter.

Säkerhetsskyddsavtal krävs för att dela information inom en koncern som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Dessa avtal ska tillsynsmyndighet godkänna. Företag måste dessutom specificera enskilda uppgifter som ska delas. Många vet inte idag vilka uppgifter som bör/måste delas i krig men ändå gäller säkerhetsskyddet även då.

Hemställan till Justitiedepartementet

Svenskt Näringsliv och Energiföretagen Sverige hemställer därför om ett tillägg i säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) gällande information som ska hållas inom Sverige. I ett andra skede hemställer vi om ett särskilt undantag för verksamheter att skriva säkerhetsskyddsavtal inom en koncern avseende all delning inom koncernen.

Detta för att skapa tydliga och likvärdiga förutsättningar. Det krävs på sikt en vidare översyn av säkerhetsskyddsregelverket som, förutom frågan om att hantera säkerhetsskydd inom en koncern nationellt, även ser över förutsättningarna för internationell samverkan.

Läs hemställan till Justitiedepartementet i sin helhet här.

Energiföretagens beredskapsgrupp

Energiföretagens beredskapsgrupp har under våren fokuserat på att stödja varandra i pågående arbete med förmågeinventering och frågor kopplade till framtagande av elberedskapsplaner samt Elsamverkans roll i höjd beredskap. Vid frågor och intresse av att delta, kontakta Energiföretagens säkerhetsansvariga Emma Johansson (data enligt nedan).

Mest angelägna aktiviteter för gruppen är:

• Försörjningsberedskap och finansiering av civilt försvar
• Krigsplacering av särskilt befattningar som är svårersatta
• Beredskapsplaner och utökade lager för reservmaterial
• Resiliens för cybersäkerhet
• Anpassade krisplaner till höjd beredskap.
• Utökat bränslelager
• Civilplikt
• Fortifikatoriskt och fysiskt skydd
• Säker sambandskommunikation

– Dessa är alla centrala åtgärder för utvecklingen av energiberedskapen. Ett orosmoment är att säkerhetsskyddet blir en stoppkloss i totalförsvarsarbetet. Vi ser nu fram emot att regeringen skyndsamt tydliggör och underlättar säkerhetsskyddets krav i beredskapsplaneringen, säger Emma Johansson.