”Bäst i klassen” döms ut av Konsumentverket – branschen anser att konkreta investeringar måste löna sig

Läs artikeln på Second Opinion här

I två aktuella fall dömer Konsumentverket ut Mälarenergi och Polarbröd som inte tillåts marknadsföra sig med koppling till ursprungsmärkt el. Rent tekniskt har Konsumentverket rätt i att kunder som är kopplade till elnätet får blandade elektroner. Då bortser Konsumentverket från att elmarknaden sedan år 2006 har speciella regelkrav som ger kunder möjlighet att välja el på andra grunder än pris. Det innebär att även om elproduktionen rent fysiskt blandas när det går ut i näten, så kan kunden reservera miljövärden från en speciell förnybar produktionskälla.

För att garantera ett stabilt och trovärdigt system finns alltså en märkning som bygger på ursprungsgarantier. Den garanterar elens miljövärde och innehåller information om var och på vilket sätt elen producerats. Miljövärdena kan handlas i flera led mellan företag och mellan länder. Handeln sker elektroniskt vilket garanterar att inbokade miljövärden raderas i takt med att de används, så att värdet blir unikt för kunden.

I Sverige är kunderna extra duktiga på att göra aktiva val. I vissa andra länder är man inte lika duktig på att kommunicera ursprungsmärkingssystemet för kunderna. Därmed förleds kunderna att tro att de får landets rena produktionsmix, när miljövärdena i själva verket exporterats till ett annat land. Men i Sverige, där kunderna är medvetna om systemet, baseras mer än 80 procent av den svenska elanvändningen på ursprungsgarantier.

Frågan är därför om systemet fortsatt kan fungera om det inte får saluföras? Men Konsumentverkets hållning får också mer konkreta konsekvenser. Polarbröd investerade närmare 160 miljoner kronor i att bygga fyra nya vindkraftverk, dimensionerade för att tillföra lika mycket förnybar el som deras helt eldrivna bagerier använder. Dessa vindkraftverk är kopplade till det allmänna elnätet till gagn för hela elsystemet och dess användare. Polarbröd reserverar därefter vindkraftverkens miljövärden – ursprungsgarantier – och saluför som ”Bakat med egen vindkraft”. Det godkänns inte av Konsumentverket, vars argumentation i ett extremfall skulle kunna innebära att Polarbröd byggde vindkraftverken och enbart anslöt dem direkt till bagerierna utanför elnätet, utan möjlighet för andra att dra nytta av detta. Är det en sådan utveckling vi vill se?

Om Konsumentverkets linje vinner gehör, förhindras användningen av ursprungsmärkning i marknadsföringen, vilket resulterar i att konsumenterna inte längre kan välja el utifrån dess egenskaper. Detta är att bromsa konsumenternas möjlighet eller snarare makt att visa sin vilja att bidra till utvecklingen.

Om dessutom initiativ liknande Polarbröds hindras, där konkret hållbar elproduktion tillkommit, blir konsekvenserna direkt olyckliga. Energiföretagen Sverige vill hellre utveckla systemet med ursprungsmärkning än urholka det och ge möjlighet att saluföra dess fördelar.

Fakta: ursprungsmärkning till skillnad från stödsystem

Ursprungsmärkning är ett sätt att redovisa miljövärden som ger kunder möjlighet att signalera sina preferenser. Som systemet fungerar idag är det viktigt att särskilja denna hantering från ett stödsystem för investering av ny förnybar produktion. Vissa miljömärkningar, exempelvis ”Bra Miljöval” el, har inkluderat krav på att viss del av förtjänsten ska gå till ny förnybar produktion.

Dessutom har kunderna möjlighet att själva investera i ny förnybar el och använda ursprungsgarantierna från dessa. Det är dock inget generellt krav, det vill säga systemet är idag inte utformat som ett direkt stödsystem
för utbyggnad av ny förnybar elproduktion. Och så länge som det finns mer produktion av en viss källa än vad som efterfrågas på elmarknaden används existerande produktionsmix. Men i takt med att efterfrågan på ursprungsgarantier ökar, så ökar även dess värde och detta kan leda till incitament för investeringar i viss typ av produktion.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige