Fyra steg för att minska plastproblemet

Publicerat av: Annika Johannesson ·

DEBATT - i Aktuell hållbarhet 180703: Det är dags att ta tag i samhällets plastproblem där det uppstår. Inte där det måste tas om hand. All plast som kommer in i samhället ska ta vägen någonstans. Sista steget för plast som inte återanvänds eller materialåtervinns är förbränning med energiutvinning. Men vad händer om vi slutar ta emot plast i kraftvärme- och värmeverken som bränner avfall?

Plast är ett användbart material som kombinerar många goda egenskaper, som låg vikt, formbarhet och skyddande egenskaper. Men plast tillverkas oftast av fossil olja, kan innehålla hälso- och miljöfarliga ämnen och orsakar nedskräpning och fossila utsläpp.

I Sverige har vi förbud mot deponering av brännbart och biologisk nedbrytbart avfall. Allt som inte återanvänds eller lämnas till materialåtervinning, måste tas om hand på annat sätt. Idag går detta till förbränning där energin tas ut och blir el, värme och kyla. En betydligt bättre lösning än att avfallet läggs på soptipp och deponi.

Hittills har våra branscher tagit emot avfall som innehåller plast, i form av restavfall från hushåll och verksamheter, men också rejekt från materialåtervinningsprocesser. Det är dock inte utan problem. Samhället, liksom fjärrvärme- och elkunder, vill ha fossilfri energi. Med fossil plast i många produkter och upplagrat i samhället är det svårt att få ihop ekvationen.

Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige, som representerar energi- och avfallsbranscherna, vill ha mindre plast i avfallet och bjuder in fler aktörer att bidra. Vi påbörjade vårt gemensamma arbete med att minska plasten under Almedalsveckan förra året, och arbetet fortsätter. Under året har vi bland annat samlat kommuner, organisationer och företag till rundabordssamtal, för att hitta lösningar som kan minska plasten i avfallet. Det har utmynnat i våra följande gemensamma ståndpunkter om plast:

  • Tillverkare och handel måste ta större ansvar.
    Alla plastprodukter bör utformas så att de kan återbrukas eller materialåtervinnas, inte bara förpackningar. Inför styrmedel som underlättar användning av återvunnen eller förnybar råvara, inför krav på eko-design och tydlig innehållsmärkning och premiera användningen av återvunnen plast
  • Lös plastfrågan högre upp i avfallstrappan.
    Åtgärder måste främst inriktas på produktion och konsumtion, i andra hand styra mot ökad återanvändning och materialåtervinning.
  • Minimera konsumtionen av onödiga plastprodukter.
    Plast i engångsartiklar hör bara hemma där det verkligen behövs, som i sjukvården och hygieniska produkter. Följ EU:s spår. Begränsa användning av onödiga engångsprodukter av plast genom förbud, skatter och avgifter eller introducera nya pantsystem för att säkra en hög insamlingsgrad och återanvändning av produkterna.
  • Energiåtervinning av plast behövs, som en övergångslösning.
    Energiåtervinningen i effektiva anläggningar med bra rening är ofta det bästa sättet att ta hand om plast som inte kan eller bör återvinnas. Till exempel plast som inte kan materialåtervinnas fler gånger eller plast som vi vill ta bort ur kretsloppet för att den är nedsmutsad eller innehåller hälso- eller miljöfarliga ämnen. Så länge det finns plast som inte kan eller bör materialåtervinnas, behövs också energiåtervinningen.

Energiåtervinning av avfall fungerar som samhällets njurar och när den avgiftar kretsloppet. Den oskadliggör farliga ämnen i hög temperatur och filtrerar bort de ämnen som inte förstörs genom termisk behandling (exempelvis tungmetaller).

Våra medlemmar – kommuner, kommunala bolag och privata energiföretag – ser till att Sverige slipper de avfallsberg som vi ser på andra ställen i Europa. Fjärrvärme­anläggningarna behöver inte plasten och vill inte ha det fossila bränslet. Om vi inte tar emot plasten, vad ska samhället göra då?

Detta vill vi diskutera under årets Almedalsvecka och fortsatt under hösten. Producenter, kunder, fastighetsägare, miljöorganisationer och politiker – ni är alla välkomna att bidra!

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige

Läs hela debattartikeln i Aktuell hållbarhet.

Foto: Under Almedalsveckan är papperskorgarna överfulla - vart ska skräpet ta vägen? Från Strandgatan i VIsby den 7 juli 2018.