Om EU:s taxonomi: Bolund - gör om gör rätt

Debattartikel publicerad på Altinget 15 december 2020.

EU:s så kallade taxonomiförordning är tänkt att ge vägledning kring vilka investeringar som ska anses hållbara, för att på så sätt bidra till EU-målet om en klimatneutral ekonomi 2050. Syftet är att attrahera kapital till den enorma och helt nödvändiga klimatomställning vi står inför, vilket är vällovligt och förståeligt.

Så långt allt gott. Men det förslag EU-kommissionen presenterade i slutet av november visar att de krav som föreslås på energiområdet istället innebär ett stort hot mot Sveriges klimatomställning och konkurrenskraft, där elektrifiering av industri och samhälle är avgörande. För trots att svensk vattenkraft och bioenergi redan klarar strikta EU-krav på hållbarhet, får svensk fossilfri energi svårt att kvalificera sig som hållbar.

Enligt förslaget uppfyller endast 13 procent av den svenska elproduktionen, som till 98 procent är fossilfri, de föreslagna hållbarhetskriterierna. Dessutom pekas biobaserad kraft- och fjärrvärme ut som en teknik som skall fasas ut på sikt. Detta är ett stort problem eftersom över 40 procent av svensk fjärrvärme kommer från biobränslen, liksom 70 procent av elproduktionen i kraftvärmen.

En analys som Energiföretagen Sverige låtit ELS Analysis göra visar att styreffekterna av taxonomin väntas bli omfattande. Analysen visar att fler och fler kommer jaga gröna värden på marknaden, medan lån och investeringar i icke-gröna företag och verksamheter kommer betraktas som en potentiell, och om några år en reell, belastning. Här kommer taxonomin utgöra det främsta verktyget för att bedöma verksamheter. EU-kommissionen har också aviserat att de tänker använda taxonomin som utgångspunkt i översyn av statstödsregelverket, EU-finansiering via Europeiska Investeringsbanken (EIB) och andra program och fonder.

Taxonomin kommer även att påverka de som använder elen och som har redovisningsplikt. Därmed påverkas det svenska näringslivet av i vilken mån insatsvaran el klassas som hållbar. Om investeringarna för elektrifieringen blir mer kostsamma påverkar det även elpriset och därmed hela det samlade svenska företagandet och elkonsumenterna.

Svensk fossilfri el och värme är en förutsättning för andra sektorers klimatomställning, vilket de dryga 20-tal färdplaner som inkommit inom ramen för Fossilfritt Sverige visar. Företag som SSAB, LKAB, och Scania planerar att ställa om sina verksamheter - till stor del med hjälp av elektrifiering. Bara LKAB:s omställning beräknas kräva 55 TWh el årligen. För att möta detta ökade behov krävs genomgripande ändringar i vårt energisystem inom de närmsta 20 till 30 åren. Enligt Energiföretagens färdplansarbete så kommer det krävas investeringar i storleksordningen 600 miljarder kronor i produktionsledet och 500 miljarder i näten.

Hela energisystemet måste dessutom gå i takt om vi ska klara den omfattande omställning vi står inför. Det har den senaste tidens problem med nätkapacitetsbrist och lokal effektbrist tydligt visat. Systemperspektivet saknas däremot inom taxonomin, där variabel förnybar produktion, som vind och sol, per automatik klassas som grön och hållbar, medan den planerbara förnybara produktionen, så som svensk vattenkraft, missgynnas. Enligt förslaget ska elnäten dessutom ta ansvar för att den el som matas in är ”grön” – vilket går på tvärs mot marknadslagstiftning och utan hänsyn till elsystemets funktion.

Dessa skevheter är en direkt konsekvens av att regelverket utvecklats vid sidan om de vanliga beslutskanaler för energi- och miljölagstiftning på EU-nivå och med obefintlig involvering av berörda sektorer. Utifrån EU-fördraget är det ytterst tveksamt att den här typen av genomgripande reglering ens får delegeras till kommissionen att besluta. Den remiss som kommissionen nu genomför tycks dessutom bara vara ett spel för galleriet, då ett slutligt förslag ska presenteras av kommissionen redan den 31 december - bara dagar efter att remisstiden gått ut. 

Energibranschen är de första att ställa sig bakom de höjda klimatambitioner som nu diskuterats på det nyss genomförda EU-toppmötet. Men det förslag som nu ligger på bordet riskerar tvärtom att omkullkasta den svenska regeringens ambitioner att nå målet. Detta kan väl inte ha varit vad regeringen med Per Bolund i spetsen såg framför sig när man drev på för denna reglering?

Energiföretagen vill därför uppmana den svenska regeringen att driva på för att ompröva regelverket. Låt inte det förment bästa bli de godas klimatåtgärdernas fiende. Ta chansen att rätta till feltänket med taxonomin och avvisa förslaget. Detta är alldeles för viktiga frågor för Sverige, vårt klimatarbete och vår industri för att inte beslutas politiskt. Löp därför linan ut och återkalla delegeringen till kommissionstjänstemännen: Gör om – gör rätt!

Gunilla Andrée, t.f. vd Energiföretagen Sverige