Fortsatt rätt att säga nej till vindkraft – men tidigare i processen

Sedan 2009 kan kommuner genom en bestämmelse i miljöbalken stoppa nya vindkraftsetableringar, utan att beslutet behöver motiveras och utan att det finns några krav på hur besluten ska tas fram, eller vad de ska grunda sig på.

Det finns exempel där processen att få besked från kommunen tagit fem år och också exempel där kommuners beslut ändrats från ja till nej kort efter det första beslutet. De långa processerna beror bland annat på att vid en förfrågan om etablering av vindkraft är det vanligt att kommunerna prövar samma frågor som sedan ska prövas ännu en gång av den myndighet som beslutar om tillstånd enligt miljöbalken. Processerna inom kommunen kan då ta flera år och negativa beslut kommer ofta så sent att både vindkraftsprojektören och berörda myndigheter hunnit lägga ned mycket stora resurser i onödan. Om kommunen fattar ett positivt besked kan det dessutom återtas när som helst – vilket kan innebära att år av nedlagt arbete går förlorat. För dem inom kommunen som ska fatta beslutet kan det vara väldigt oklart vad det är kommunen förväntas fatta beslut om.

Samtidigt ökar samhällets fokus på energi och elektrifiering. Kommuner runt om i landet tar olika initiativ för att främja och stötta nya projekt för energiproduktion eller energiintensiva industriprojekt och branschen räknar med en kraftigt ökad elanvändning de kommande 10–20 åren. Detta kräver att processerna för att etablera ny energiproduktion är förutsägbara, rättssäkra och mer effektiva än de är idag.

Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan (veto) kom till som en politisk kompromiss och har inte lett till en på något sätt bättre, billigare eller snabbare process än det som gällde innan, trots att det var syftet. Tvärtom. Regeringen tillsatte därför hösten 2020 en utredning för att ta fram ett nytt regelverk för kommunernas inflytande över vindkraftsetableringar.

Utredningen En rättssäker vindkraftsprövning föreslår idag ett helt nytt regelverk som säkerställer kommunernas inflytande, men som är mer rättssäkert, effektivt och förutsebart för alla som berörs av en vindkraftsetablering. En viktig utgångspunkt har varit att särskilt ta hänsyn till de kommuner som är små till invånarantalet men ofta stora till ytan. Det är framför allt där vindkraften har byggts och planeras att byggas.

Vi bedömer att de förslag utredningen lägger är enkla och billiga att hantera även för kommuner med jämförelsevis små resurser. Förslagen är samtidigt resursbesparande för myndigheter och för vindkraftsprojektörer, utan att kommunerna tappar sitt inflytande över vindkraftsplaneringen.

De viktigaste förslagen

1. Kommunen ska pröva om en vindkraftpark utgör lämplig markanvändning, inte hur den påverkar naturmiljön. Kommunerna är bäst lämpade att bedöma hur mark och vatten i kommunen ska användas. För vindkraft innebär det också att vindkraftverkens höjd måste vara en del av bedömningen. Frågor om exempelvis hur en viss fågelart kan påverkas av vindkraftverken prövas däremot bäst av den myndighet som prövar ansökan om tillstånd enligt miljöbalken.
2. Kommunens beslut ska komma tidigare i processen. Det är viktigt för såväl vindkraftsprojektören som för närboende och myndigheter med ett tidigt besked om en vindkraftpark kan komma att bli av eller inte. Flera år av osäkerhet är inte bra för någon. Utredningen föreslår därför att kommunens beslut ska komma mycket tidigare än idag och alltid innan ansökan om tillstånd lämnas in till tillståndsmyndigheten. På så vis blir det också tydligare att det kommunen ska bedöma skiljer sig från det som tillståndsmyndigheten ska bedöma. Självklart ska kommunen ha tillräcklig information för att kunna fatta beslut.
3. Kommunens översiktsplan får en större betydelse. Översiktsplanen är ett demokratiskt förankrat dokument som finns i alla kommuner. Översiktsplanen ska visa den långsiktiga och övergripande planeringen av mark- och vattenanvändningen i kommunen. För att stärka förutsebarheten föreslår därför utredningen att kommunerna, som huvudregel, alltid ska tillstyrka vindkraft som tydligt är förenlig med vad kommunen angett i sin översiktsplan. Samtidigt behåller kommunen möjligheten att inte planera för vindkraft alls eller att ange begränsningar i höjden.
4. Rättssäkerheten stärks genom att besluten görs bindande och överklagandemöjligheterna utökas. Idag kan kommuner återta sina beslut när som helst och det finns i princip ingen möjlighet att klaga över besluten. Utredningen föreslår att besluten blir bindande för kommunen. Det förutsätter att ansökan om tillstånd enligt miljöbalken lämnas in inom fem år. Utredningen föreslår också en stärkt överklagandemöjlighet för alla som berörs av beslutet.
5. Ekonomisk ersättning: Utredningen har inte haft som mål eller uppdrag att öka vindkraftsutbyggnaden i landet. Däremot bör förslagen på grund av resursbesparingar leda till en viss ökning. Flera aktörer, däribland Energiföretagen Sverige, har pekat på en framtida elektrifiering och ett större elbehov och att vindkraften behöver byggas ut för att möta behovet. Utredningen har talat med många olika aktörer och såväl kommuner som organisationer och företag har lyft behovet av större lokala incitament för att stärka den lokala acceptansen om vindkraften ska fortsätta att byggas ut. Vid sidan av utredningens lagförslag uppmanar utredningen därför regeringen att driva ett införande av en ekonomisk ersättning till kommuner eller lokalsamhällen.
6. Ett statligt planeringsstöd för vindbruksplaner bör återinföras snarast: I början av 2010-talet fanns ett stöd till kommunerna för att upprätta vindbruksplaner – ett tillägg till översiktsplanerna. Dessa planer är nu gamla och behöver ses över så att de stämmer med var kommunerna faktiskt vill idag. Att ta fram planer är resurskrävande och för att se till att kommunerna tar tag i arbetet uppmanar utredningen regeringen att återinföra ett planeringsstöd till kommunerna. Stödet måste vara administrativt enkelt att söka och hantera.

Vi vill ersätta dagens regelverk

Vi som skriver under denna artikel är företrädare för utredningen, energibranschen och de små kommunerna. Vår gemensamma bild är att de förslag som utredningen lägger kommer leda till förbättringar för alla de aktörer som berörs av vindkraftsutbyggnaden.

Såväl kommuner, bransch och myndighet som de människor som bor och verkar nära vindkraften gynnas av förslag som leder till en ökad förutsebarhet, rättssäkerhet och effektivitet. Utredningen har haft att väga flera olika viktiga intressen mot varandra.  Vi bedömer att utredningens förslag ger en väg framåt. Vi hoppas att riksdag och regering ersätter dagens oklara regelverk med förslagen i betänkandet från En rättssäker vindkraftsprövning. 

Lise Nordin, särskild utredare i utredningen En rättssäker vindkraftsprövning

Peter Lindroth, ordförande SmåKom

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige