Utan regler, ingen vätgas – och ingen klimatomställning

Klimatomställningen sker till stor del via elektrifiering och då är direkt elektrifiering, som till exempel i en elbil, oftast det mest energieffektiva sättet. Men i de fall det inte är möjligt att använda elen direkt, kan man i stället nyttja elen till att producera vätgas – och vätgasen kan i sin tur sedan användas för en mängd olika ändamål. Runt om i Sverige planeras nu för omställning till fossilfria industrier och tunga transporter genom att använda vätgas till att producera fossilfritt stål, eller att med hjälp av vätgas producera e-metanol som bränsle till sjöfarten eller som insatsvara i kemiindustrin.

Tillgång till stora volymer vätgas kommer med andra ord vara en förutsättning för Sveriges klimatomställning. Samtidigt krävs stora mängder fossilfri el för vätgasproduktionen, vilket är en av huvudorsakerna till att Sveriges elanvändning förväntas dubbleras till 2045. Bara LKAB:s elbehov, till följd av den gröna omställningen,  motsvarar dubbelt så mycket el som alla svenska vindkraftverk producerade förra året. Vätgasproduktionen kan också bidra till energisystemet genom att avge spillvärme till fjärrvärme samt balansera elsystemet via vätgaslager, egenskaper som blir allt viktigare när andelen väderberoende el ökar.

Ska vätgasutbyggnaden överhuvudtaget komma på plats krävs dock ett väl fungerande regelverk för hur vätgas ska förflyttas och hanteras. Dagens regelverk är inte komplett vilket i praktiken riskerar att bromsa Sveriges klimatomställning. Energiföretagen har därför, inom ramen för projektet Färdplan Energi, tagit fram en tidslinje med förslag på kompletteringar av regelverket till våra politiker och andra beslutsfattare. Med tanke på tiden det tar att utveckla och implementera nya regelverk, är det av högsta vikt att detta påbörjas så snart som möjligt. Bland våra förslag vill vi lyfta fram tre punkter:

1. Regelverk för vätgasledningar: För att flytta vätgasen från en produktionsanläggning till platsen där den ska användas behöver vätgasledningar byggas. Det mest rationella är att detta sker genom koncession där, likt för naturgas och el, det finns en ansvarig aktör för varje geografiskt område. Regeringen bör därför ge i uppdrag till Energimarknadsinspektionen att ta fram en reglering med intäktsram för vätgasledningar.
2. Inför och harmonisera säkerhetskrav: Vätgas är en flyktig och lättantändlig gas, men samtidigt finns gedigen kunskap om hur man kan hantera riskerna och bygga säkra vätgassystem. Idag är det dock kommunerna som sätter kraven vilket skapar otydlighet mellan olika anläggningar. I den storskaliga utbyggnad vi ser framöver är det nödvändigt med en likvärdig hantering över hela landet. MSB bör därför skapa föreskrifter för nationella säkerhetskrav för vätgas och vätgasledningar. Det behövs även ett fungerande regelverk för transport av vätgas på väg, järnväg och till sjöss.
3. Fossilfri vätgas: Det pågår en diskussion inom EU att enbart vätgas som är producerad i direkt anslutning till en fossilfri elproduktionsanläggning får betraktas som fossilfri. Sveriges elproduktion är dock i princip helt fossilfri (98 %) och vätgas som är producerad med el från det svenska elnätet bör därför kunna definieras som fossilfri. Det är därför av stor vikt att den svenska regeringen arbetar för att förhindra krav på direktanslutning till fossilfri elproduktion för att vätgasen ska få klassificeras som fossilfri inom EU.

Sverige har alla förutsättningar att ligga i framkant och bli en ledande nation i den kommande vätgasbaserade industrieran. Energimyndigheten ska presentera en nationell vätgasstrategi i slutet av november - låt detta bli startskottet för våra politiker och andra beslutsfattare att sätta tänderna i uppgiften att ta fram det regelverk som krävs för att vätgasutbyggnaden och därmed klimatomställningen ska bli verklighet!  

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige
Lars Andersson, ansvarig energilager/vätgas Energiföretagen Sverige

Här kan du läsa artikeln i Altinget

Se bild på tidslinjen och läs mer här.