Alla fossilfria energi­slag kommer behövas

Den polariserade energidebatten hotar att sätta krokben för utvecklingen av fossilfri teknik och industrins omställning. Det som behövs efter valet är prestigelösa överens­kommelser över block­gränserna som ger stabila och långsiktiga förutsättningar för de investeringar som måste göras. Vi pratar om att bygga i storleks­ordningen ett helt nytt elsystem på rekordkort tid. Att i detta akuta läge låsa sig vid att föra diskussioner om teknikval skapar osäkerhet för såväl energi­branschen som de stora industri­företag som är i behov ny fossilfri el för att klara de mål som politikerna själva satt upp.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har näringslivets branscher utvecklat 22 färdplaner för fossilfri konkurrens­kraft. Lösningen för hur vi kan skapa välstånd i form av jobb och utveckling genom att ställa om till fossil­frihet ligger alltså på bordet. Det handlar om att upprepa det koncept som varit framgångsrikt för Sverige historiskt: att förädla värdet av våra inhemska natur­resurser innan de går på export. Just nu handlar denna utveckling om att Sverige kan tillverka produkter med lågt klimat­avtryck med hjälp av fossilfri el.

Vi befinner oss nu i början av en ny grön industriell revolution. Världens första fossilfria stål från SSAB sitter redan i Volvos första fossilfria fordon och planen till 2045 är att allt järn, förutsättningen för stål, som LKAB levererar ska vara koldioxid­fritt. Fler stålverk och en ökad biodrivmedels­produktion planeras. Den gemensamma möjlig­göraren för dessa investeringar är fossilfri vätgas och det kräver i sin tur stora mängder fossilfri el till konkurrens­kraftiga priser. Redan 2030 räknar LKAB med att de behöver 20 terawattimmar, TWh, att jämföra med vindkrafts­produktionen under hela 2021 på 27 TWh.

Vi som skriver under denna artikel har olika roller och intressen men det som förenar oss är den stora oro vi känner inför bristen på politisk kompromiss­vilja i detta akuta läge som ytterligare förstärks av Rysslands krig i Ukraina.

Sverige får helt enkelt inte missa denna unika möjlighet på grund av att riksdagen inte förmår samla sig kring ett antal grund­läggande frågor. De företag som ska investera miljarder för att ställa om hela sin verksamhet, måste vara säkra på att förutsättningarna inte ändras drastiskt från en mandat­period till en annan. Annars blir det i princip omöjligt att tillföra marknaden omkring 150 TWh ny el i den takt som omställningen kräver. Vi vet alla att valen för hur vi ska producera den fossilfria elen i praktiken inte är så många och att det inte handlar om ”antingen eller” utan ”både och”.

Det är svårt att förutse utvecklingen bara tio år framåt och regel­verket måste skapa förutsättningar för olika slags lösningar över tid. Att bygga både elnät och elproduktion tar tid, men investerings­besluten måste fattas nu.

Vi vill därför se breda överenskommelser på bland annat dessa områden:

1. Elnäten måste byggas ut snabbare. I linje med klimaträtts­utredningens förslag bör energi­distribution utses som riksintresse för att underlätta utbyggnaden. Regeringen behöver också fastställa att luftledningar alltid är ett förstahands­val. Det bidrar till att kunna halvera tiden för tillstånds­processer och skapar förutsättningar för ett robust elsystem som snabbt kan repareras och under­hållas.

2. Reformera det kommunala vetot och fatta snabbt beslut om havsbaserad vind. Vindkraften är just nu billigaste och snabbaste sättet att få fram fossilfri el till industrin vilket lyfts av bland andra LKAB, SCA, Holmen och Ovako. I södra Sverige, där det råder brist på elproduktion, kan utbyggnad av framför allt havsbaserad vind bidra till att hålla nere elpriset. Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att peka ut nya områden för havsbaserad vind, men på kort sikt är det viktigare med beslut om de över 30 TWh som redan ligger på regeringens bord. Landbaserad vindkraft är på kort sikt mest konkurrens­kraftig men det är ofta konkurrens om mark­användningen. Kommunerna ska fortsatt ha vetorätt för ny vindkraft men för att någon ska våga investera måste beslut komma tidigt i processen och sedan ligga fast. Balanserade förslag från den tillsatta utredningen om lokal ersättning vid vindkrafts­utbyggnad kan också bidra till framdrift för vindkraften i stor skala.

3. Förbered redan nu för SMR. Kärnkraft är en viktig del av Sveriges elsystem och kan i dag byggas ut på de platser där det redan finns reaktor. Det finns förhoppningar om att nya serie­tillverkade småskaliga reaktorer (SMR) ska bli konkurrens­kraftiga och för att möjliggöra investeringar i sådan teknik måste politiken redan nu skapa förutsättningar genom att uppdatera dagens regelverk och att arbeta för internationell certifiering för serie­tillverkning.

4. Öka produktionen av el i kraft­värme­verk. Det finn en stor potential i att producera mer el i befintliga kraft­värme­verk, kanske så mycket som 500–1 000 megawatt planerbar kraft, eller motsvarande 1–2 kärnkrafts­reaktorer. Skatten på bioolja gör det dock olönsamt att producera el i flera av kraft­värme­verken och fler skatter pålagor hämmar investeringar i framtida anläggningar. Därför behöver den fjärr- och kraftvärme­strategi som regeringen aviserat tas fram skyndsamt.

5. Alla fossilfria energislag behövs för att klara klimat­krisen. I dag sker en olycklig polarisering i debatten mellan olika energislag. Men faktum är att Sverige måste skapa teknik­neutrala incitament för investeringar i alla typer av fossilfri elproduktion. Med mer förnybar el i systemet är det också viktigt att säkra tillgången till de system­tjänster som krävs för ett stabilt och konkurrens­kraftigt elsystem med hög leverans­säkerhet. I dag finns en marknad för att balansera elsystemet men det behövs också ersättning till de företag som kan stabilisera elproduktionens frekvens­kvalitet. Det ger förutsättning för teknik­neutrala lösningar där billigast system­lösningar vinner.

Det finns ingen enskild lösning eller teknik för att lyckas genomföra klimat­omställningen, men det finns inte heller någon lösning vi har råd att utesluta. Det viktiga bör i stället vara att göra allt som står i vår makt för att kunna leverera all den utsläppsfria el som industri och samhället behöver och nå målet om ett fossilfritt Sverige 2045.

Svante Axelsson
nationell samordnare för Fossilfritt Sverige
Åsa Pettersson
vd, Energiföretagen Sverige
Jan Moström
vd och koncernchef, LKAB
Mikael Källgren
affärsområdes­chef förnybar energi, SCA