”Elkunder i södra Sverige bör få mest stöd"

Debattartikel införd 2 och 3 september i Svenska dagbladet. 

Vi har stor förståelse för den oro många känner inför vintern på grund av de höga elpriserna. Men det finns en risk att det uppskruvade politiska tonläget leder till förhastade slutsatser och beslut. Att hjälpa utsatta kunder i dag får inte leda till kortsiktiga eller motstridiga beslut eller att åtgärder för att komma åt roten till den uppkomna situationen uteblir.

Så gott som alla partier har den senaste månaden utlovat åtgärder för att kompensera konsumenter och företag för de höga elpriserna. En energi­politisk debatt som under senaste åren handlat om hur vi möter ett ökat elbehov och klarar våra klimatmål 2045 har strax före valet kommit att fokusera på hur kunderna ska klara nästa vinter. Det är viktigt att fortsätta att hålla två tankar i huvudet samtidigt även i denna situation.

Men även om den politiska debatten ofta är svartvit, är orsaks­sambanden till den uppkomna situationen flera och komplexa. Att Europa är starkt beroende av fossil gas som blivit dyr och otillgänglig efter Rysslands angrepp på Ukraina är en orsak till de höga elpriserna. Att elnätet och överförings­kapaciteten från norr till söder inte räcker till är en annan. Att Sverige avvecklat planerbar elproduktion i södra Sverige är en tredje orsak till de höga priserna i framför allt elområde fyra.

Med det sagt ser även energi­branschen att det kan bli nödvändigt att hjälpa de mest utsatta kunderna i denna extrema situation. Vi menar att de åtgärder som presenterats är ett bra första steg, men det kommer inte att radikalt ändra förutsättningarna för kunderna. Det behövs mer.

Det är viktigt att åtgärderna blir samhälls­ekonomiskt effektiva och rätt från början. Energi­företagen Sverige vill därför peka på några principer som bör vägleda nya stöd och temporära åtgärder.

• Stöd den som drabbats hårdast. Ett stöd bör riktas mot dem som haft de högsta kostnaderna för sin elförbrukning. Det är rimligt att kunder i elområdena i södra Sverige får ett större stöd än de i norr.
• Gör tillfälliga insatser. Situationen är extrem, men insatser som präglas av det allvarliga läget får inte bli permanenta. Håll kommande vinter i fokus. Ett permanent stöd blir kostsamt för skatte­betalarna, bidrar till att driva upp inflationen och blir politiskt svårt att avveckla.
• Breda och enkla stöd. De blir lättare att administrera och kommer snabbare på plats. Det kan vara sänkta skatter riktat till hela elområden eller riktade rotavdrag för utpekade energi­effektiviserings­åtgärder, som konvertering från direkt­verkande eluppvärmning.
• Gör inte ingrepp i energi­marknadens funktion. Energi­marknadens aktörer styrs av regelverk nationellt och på EU-nivå. Ingripanden som påverkar marknadens funktions­sätt riskerar att snedvrida konkurrensen mellan olika aktörer och skapa oförutsedda följd­effekter.
• Minska trycket på elsystemet. Effektiv energi­användning, till exempel genom att sprida användningen över dygnet, minskar trycket på elsystemet och minskar priserna för kollektivet. Därför är det rimligt med något slags tak för ett stöd, vilket motverkar ökad elanvändning i hushållen.

Givet detta, vilken typ av åtgärder är rimliga att genomföra på kort sikt?

• Använd Svenska kraftnäts flaskhals­intäkter. Regeringen har föreslagit att återföra delar av Svenska kraftnäts flaskhals­intäkt till kunderna. Det menar vi är rimligt, men vill samtidigt uppmana Svenska kraftnät att kraftfullt fortsätta med mothandels­åtgärder och intensifiera arbetet med olika åtgärder som bidrar till ökad överförings­förmåga mellan elområdena så att elproduktion i norra Sverige kan komma södra Sverige till godo. Att se över stamnäts­tariffen bör också ingå.

• Sänkt elskatt eller moms. Staten tar in mycket stora belopp i ökade skatte­intäkter till följd av de höga elpriserna. Att i detta läge sänka elskatt eller moms är en form av stöd som flera partier föreslår. Sådana åtgärder vore administrativt enkla och snabba att genomföra. Men här blir det viktigt att utforma dem så att man inte på sikt motverkar energi­effektivisering generellt och gynnar andra än de mest utsatta kunderna, i till exempel de sydliga områdena SE3 och SE4. En tillfällig sänkning av energi­skatten eller momsen förtar dock inte behovet av en översyn av vilket skatte­system vi behöver för omställningen till fossil­fritt.

• Insatser för energi­effektivisering. För många hushåll finns enkla energi­effektiviserings­insatser att göra för att minska sina kostnader, men kunskap och information saknas. En effektiviserad kilowattimme sparar inte bara pengar för den enskilde utan gör även nytta för systemet. Regeringen satsade nyligen på en informations­kampanj, vilket var en bra start, men det räcker inte. Regeringen bör ge Energi­myndigheten ett uppdrag att intensifiera sina insatser samt utöka medlen för att stimulera energi­effektiviserings­åtgärder inom industrin. Det görs i andra länder i EU, det bör göras här. Energi­branschen erbjuder redan energi­tjänster till fastighets­ägare som vill effektivisera sin energi­användning men kunskapen om hur man gör det brister hos kunderna och där kan staten öka insatserna.

• Slopa skatten på bioolja för kraft­värme. Utöver detta har kraft­värme­verk potential till ökad elproduktion vilket framför allt skulle göra nytta i södra Sverige. Men regeringens bioolje­skatt minskar incitamentet för kraft­värme­företagen att producera el under höglast­timmar, främst vinter­halvåret. Därför måste skatten genast avskaffas.

Olika stödåtgärder kommande vinter är emellertid ingen långsiktig lösning för Sveriges energi­försörjning. Ett mer långsiktigt arbete måste till och här har politiken ett ansvar att kliva upp ur skytte­gravarna efter valet och vara konstruktiva. Det är inte en ny kärnkrafts­reaktor eller en serie havs­baserade vindkrafts­parker som enskilt löser Sveriges energi­försörjning, utan det behövs en rad andra åtgärder. Inte minst är det angeläget att riksdagens partier tar tag i frågor där de redan är ense, så som att korta tillstånds­processerna och röja hinder för all fossilfri elproduktion.

Vi befinner oss i ett helt nytt läge nu och Energi­företagen Sverige uppmanar alla riksdags­partier att engagera sig i konstruktiva samtal kring Sveriges energi­försörjning efter valet, oavsett färg på regering. I egenskap av folkvalda är det ert ansvar. Det är allvar nu!

Åsa Pettersson
vd Energi­företagen Sverige