Ny modell för elöverföring i stamnäten skapar lokala prisökningar

Svenska kraftnät vill mot bakgrund av ett EU-beslut snabbt införa en ny beräkningsmodell – flödesbaserad kapacitetsberäkning, flowbased – för att öka flödet mellan elområdena. Modellen ska ge ökad samhällsnytta och mer transparens heter det. Skälen bakom EU-beslutet handlar om en ökad mängd förnybar el i systemet, effektivare elöverföring och en rättvisare elmarknad med fortsatt nationell konkurrenskraft i fokus.

Det är ytterst svårt att se nyttan hittills. Aktörer på elmarknaden och de nordiska systemoperatörer har nyligen träffats och bilden är tydlig: ingen utom Svenska kraftnät vill ha denna förändring, varken kunder eller elproducenter. Priserna tycks, mot ambitionen, bli högre. Svenska kunder och faktisk även danska förlorar på det, de betalar högre priser för elen. Den sista veckan som priser rapporterades i en testkörning blev priserna med den nya modellen i genomsnitt 18 procent högre i de svenska elområdena 3 och 4.

Komplicerat – precis som elområdena

När Svenska kraftnät införde elområden i Sverige år 2011 var det svårbegriplig materia. Prisskillnader inom landet skulle visa var förstärkningar i elnäten behövdes och var ny elproduktion skulle etableras. Båda dessa åtgärder skulle bidra till att på sikt få ett bättre system totalt sett.

Ambitionen är densamma nu, samhällsnyttan ska öka, men detta har som sagt inte kunnat visas ännu. Tajmingen att införa flowbased nu är också olycklig. Kriget i Ukraina med elpriser kopplade till naturgas har orsakat stora ekonomiska ansträngningar för elkunderna, där regeringen har försökt lätta på bördan med stöd.

I Europa sker nu en översyn av marknadsmodellen för att råda bot på det akuta läget. Samtidigt sker en löpande förändring av marknaden, inte minst baserat på ”ren energi”-paketet och så kallade nätkoder, som är till för att harmonisera EU:s nationella marknader. En av åtgärderna är en ny metod för att beräkna tillgänglig överföringskapacitet mellan Europas elområden, inklusive de svenska – flowbased, som Svenska kraftnät alltså nu vill införa.

Påverkar spotmarknaden och omställningen

Svenska energiföretag är mycket kritiska till den valda modellen då den inte visar någon märkbar ökning av nyttan, och definitivt inte heller motiverar den ökade graden av komplicering. Det blir dessutom helt bakvänt att påstå att transparensen ökar med flödesbaserad kapacitetsberäkning. För att transparensen ska öka måste förståelsen öka för vad som egentligen sker. På spotmarknaden blir framtidens prisbildning till exempel omöjlig att förklara.

Svenska kraftnät menar att flödesbaserad kapacitetsberäkning är ett viktigt verktyg för att hantera morgondagens alltmer väderberoende system. Det är ytterst tveksamt. Intradaghandeln, som idag är en viktig marknad för omställningen, begränsas snarare kraftigt på grund av den nya beräkningsmetoden.

Ytterligare analys är nödvändig – Ei och Svenska kraftnät har bollen

Även om vi som energibransch har efterlyst åtgärder, och regelverket styr mot den här modellen så är den inte tvingade. Det är därför branschens uppfattning att Energimarknadsinspektionen, Ei, bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra en analys som tydligt visar fördelarna/nackdelarna med den valda modellen totalt och för olika aktörer. Om flowbased-modellen införs utan vidare analyser så är beslutet helt och hållet Svenska kraftnäts och ingenting som svenska energiföretag står bakom.

Det nuvarande förslaget missgynnar ensidigt konsumenterna enligt testkörningar hittills. Trots att förslaget gynnar elproducenterna så tycker vi inom branschen inte att det är en bra idé. Vi har redan nu tillräckligt med skillnader i förutsättningar för elförsörjningen inom Sverige. Gör inte dessa skillnader ännu större med motiveringen att samhällsnyttan skulle öka, vilket Svenska kraftnät ännu inte heller kunnat visa.

Anders Karmehed, Regionchef syd, Energiföretagen.

Magnus Thorstensson, Ansvarig råkraftmarknad, Energiföretagen.

Läs debattartikeln i Second opinion här.