Regleringen av elnäten har mer än ett syfte
Publicerat av: Viktor Nordqvist ·
REPLIK PÅ DEBATTARTIKEL I SKARABORGS ALLEHANDA OCH I ENKÖPINGS-POSTEN 23-06-01. Näringsliv, myndigheter och politik är överens: efterfrågan på el kommer fördubblas till 2045 som följd av omställning och elektrifiering inom industri och transportsektor. En kraftig utbyggnad av elproduktionen innebär att vi parallellt måste göra stora investeringar i elnätet. För att elnätsföretagen ska kunna göra de investeringar som krävs måste det finnas rätt förutsättningar för detta.
Regeringen skriver i Tidöavtalet att vi ska möta ett elbehov på 300 TWh till 2045, vilket kräver stora investeringar i fossilfri elproduktion. Under samma tidsperiod behöver vi investera omkring 1 000 miljarder i Sveriges elnät.
Elnätet är vår kanske viktigaste infrastruktur. Det säkerställer elleveranser till invånare och samhällskritiska funktioner, varje sekund, året om. Men för att matcha elbehovet måste det svenska elnätet nu föryngras rejält, byggas ut och anpassas till nya krav för att ansluta ny elproduktion, nya industrier och laddinfrastruktur. Och allt detta kräver investeringar och kostar pengar.
Mycket riktigt har elnätsföretagen naturliga monopol, eftersom detta är mest rimligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, och på grund av detta bestäms de ekonomiska ramarna av myndigheten Energimarknadsinspektionen, genom intäktsregleringen.
Intäktsregleringen har dock fler syften än vad Fastighetsägarna vill göra gällande. Vi håller med om vikten av att värna kundens intressen, men det är felaktigt att framställa det som att detta är det enda syftet med regleringen. Frågan är mer komplex än så. På Energimarknadsinspektionens hemsida kan man läsa att syftet med intäktsregleringen - förutom att säkerställa skäliga priser – också är att 1) säkerställa långsiktig leveranssäkerhet – det vill säga, elnäten måste vara robusta och leverera med få avbrott samt 2) trygga den svenska elförsörjningen, något som nu kräver att elnäten moderniseras och byggs ut.
Vi på Energiföretagen anser att intäktsregleringens samtliga syften måste beaktas och finnas med i diskussionen kring intäktsregleringens utformning. Att uteslutande fokusera på att pressa avgifterna är inte rätt utgångspunkt för att klara av den elektrifiering som inte bara måste ske för att klara våra klimatmål, utan också bidrar till tillväxt och arbetstillfällen i hela Sverige.
Elnätsbranschen vill ta a ansvar och bidra till hållbara lösningar för kunderna och samhället. Ska Sverige klara av elektrifieringen och därmed klimatutmaningarna så behöver vi acceptera de utmaningar som faktiskt finns, anta dessa och hitta vägar framåt. Att förminska det hela till en fråga om låga priser kommer inte att vara lösningen.
Efwa Nilsson, regionchef Väst, Energiföretagen.
Catherine Lillo, regionchef Mitt, Energiföretagen.
Tomas Malmström, elnätsexpert Energiföretagen Sverige