Elektrifieringen gynnas inte av fortsatt hård elnätsdebatt

Elnätsregleringen ska absolut säkerställa skäliga priser för kunden, men också – vilket ofta glöms bort – rimliga förutsättningar för elnätsföretagen att bedriva sin verksamhet. Hela Sverige skriker efter mer elnätskapacitet. Kapital för att göra de investeringar som behövs för att ansluta laddinfrastruktur och ny elproduktion, liksom för att möta det ökade effektbehovet hos företag och industrier, är helt avgörande för svenskt näringsliv och för svensk konkurrenskraft. Det är inte bara i Sverige den här utmaningen finns. Det pratas nu även alltmer intensivt om elektrifieringens utmaningar på europeisk nivå och om vikten av att säkra nödvändiga elnätsinvesteringar. 

Utan att gå in på enskilda företags prissättning så kan vi konstatera att hög inflation inneburit kostnadsökningar inom en rad olika områden, så även elnätsanläggningar. Förutom det allmänt högre kostnadsläget, är de ökade investeringskraven på elnätsområdet ytterligare en förklaring till ökade kostnader. Investeringarna i branschen ökar och kostnader på material och tjänster ökar som en följd av detta. Med tanke på det behov vi ser framöver är detta viktigt att ha en beredskap för och reflektera över. Det ovanligt volatila elpriset har också haft konsekvenser för elnätsavgifterna i form av både sänkningar och höjningar, eftersom kostnaden för elnätsföretagens nätförluster har blivit svårbedömd.  

Kundernas kostnader kommer helt säkert att öka framöver. Om vi ska lyckas med elektrifieringen är det viktigt att ha insikt om detta både hos elnätsföretagen, hos myndigheten och hos elnätskunderna. Risk finns annars för ökad kapacitetsbrist och hindrad samhällsutveckling, vilket också är förknippat med stora kostnader. 

Efter decennier av osäkra regleringsförutsättningar och snabba kast mellan olika modeller är stabilitet i regleringen av elnätsföretagens intäkter – och kundernas priser – det som behövs mest av allt. Energiföretagen välkomnar därför den breda dialog som Energimarknadsinspektionen har aviserat, om utvecklingen av regleringsmodellen inför tillsynsperiod 2028–2031. Då ges möjlighet för alla intressenter att framföra synpunkter och tid för ordentliga analyser och konsekvensbeskrivningar som förhoppningsvis resulterar i en balanserad intäktsreglering. 

Tomas Malmström, elnätsexpert Energiföretagen 

Läs repliken i Altinget här.