Ge kommuner del av vindkraftens intäkter

Stora industriprojekt i hela landet och elektrifieringen av transport­sektorn står och faller med en ökad elproduktion. Utan mer el blir det varken grön omställning med tillhörande jobb eller en offensiv klimat­politik. Elproduktionen behöver fördubblas de kommande tjugo åren.

Det ökade elbehovet är verklighet redan i dag. Många länder står på kö för att erbjuda fördelaktiga investeringar till företag som ratar Sverige om vi inte kan erbjuda den el som krävs. Vi kan inte vänta på att kärnkraften ska byggas ut utan måste agera nu. Annars blir vi omkörda och missar de möjligheter till tillväxt i landet som nu finns där. Därför behöver vi fortsätta att bygga ut vindkraften det närmaste decenniet. Det är det energislag som kan byggas ut tillräckligt snabbt och kostnads­effektivt, i kombination med insatser för att stärka nät och överföring.

Vindkraften ger redan ett viktigt tillskott till Sveriges energi­produktion. Bara under innevarande år beräknas den svenska vindkraften öka sin elproduktion motsvarande en kärnkrafts­reaktor. Men nya storskaliga vindkrafts­etableringar har ofta svårt att komma i mål och måste vägas av mot andra intressen. Ofta är det staten som säger nej med hänsyn till försvar och naturvård. Men också kommuner avstyrker projekt eftersom de saknar incitament som uppväger den påverkan på annan verksamhet och bygd som storskalig vindkraft kan ha.

Ett sätt att öka kommuners acceptans skulle vara att fastighets­skatten för storskaliga vindkraftverk går till kommunen. Detta system finns och fungerar sedan länge i våra nordiska grannländer, med en förbättrad kommunal ekonomi och service som effekt. Det är ett system som både näringsliv, vindkrafts­operatörer och kommuner i Sverige efterfrågar. Även närboende kan inom denna lösning få en skälig ersättning för den påverkan som vindkraften har på bygden.

För två år sedan tillsatte den tidigare regeringen den så kallade incitaments­utredningen i syfte att föreslå åtgärder för att ge kommuner och närboende incitament att bejaka vindkrafts­etableringar. Förslagen omfattade en mer reglerad ersättning till närboende och en ”bygdepeng”. Förslagen fick dock inte beröra skatte­systemet, vilket utredaren framhöll hade varit både nödvändigt och enkelt. I ett hundratal remissvar till utredningen stöttade kommuner och många andra organisationer tanken att fastighets­skatten ska ingå i systemet. Trots detta saknades ett sådant förslag i regeringens energi­proposition i mars 2024.

För att möjliggöra den gröna omställningen av näringsliv och samhälle anmodar vi regeringen att omgående skapa långsiktiga förutsättningar för att ge vindkraften större möjligheter till nyetablering, samt reinvesteringar där verk snart behöver ersättas. En självklar del i detta är att ge kommunerna del av vindkraftens intäkter. Det vi allra minst behöver är en svekdebatt om den el som aldrig kom.

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen
Anders Henriksson, ordförande Sveriges kommuner och regioner
Per Olofsson, ordförande, Svensk vindkraft

Läs debattartikel i SvD här.