Låt inte elnäten gå samma väg som järnvägen

För att de svenska elleveranserna ska fortsätta vara lika trygga och säkra som de är idag behövs stora investeringar i elnäten. Det handlar om att rusta upp och förnya dagens elnät men också möta den ökade elanvändningen som väntar - inte minst för att klara klimatomställningen.  

Vi, liksom många andra bedömare, är övertygade om att elbehovet kommer att öka framöver om vi ska lyckas fasa ut användningen av fossila bränslen. Författarna går istället emot bedömningen som görs av såväl stora industriföretag och regeringen, som Energimyndigheten och Svenska kraftnät. De avvisar helt den industrialiseringsboom som nu sker i Sverige, medan våra medlemmar dagligen möter denna nya verklighet och därför vet att stora investeringar behöver göras, inte minst i vårt elnät.

Det är allmänt vedertaget att underhållet av järnvägen är grovt eftersatt och att detta har en negativ inverkan på tågtrafiken. Här ska vi inte hamna med det svenska elnätet. Sveriges elnät byggdes främst på 1960-, 70- och 80-talet. Sedan dess har ingen större nybyggnation skett. Detta medför att vi har stora behov av att re-investera och rusta i nätet, samtidigt som vi ser ett stort utbyggnadsbehov. Det självklara målet är att vi ska ha ett fortsatt driftsäkert och tillförlitligt elsystem. Om vi som samhälle vill undvika att elnäten hamnar i samma situation som järnvägen behöver vi fortsätta att rusta.

Elnät är så kallade naturliga monopol. Det är därför Energimarknadsinspektionen som sätter ramarna för hur mycket elnätsföretagen får ta ut i avgifter och som tagit fram den modell som nu råder. Vilken nivå avgifterna ligger på och hur de utvecklas varierar mellan de närmare 170 elnätsföretagen runt om i Sverige, då alla har olika förutsättningar. Vissa förändrar avgifter nu, andra senare. Vissa har stora investeringsbehov i närtid, andra har valt att hålla nere avgifter och en del tar ut en del av utrymmet till avkastning. Allt i enlighet med de ramar som myndigheten sätter utifrån principen om både skäliga avgifter för kund och skälig avkastning för att elnätsföretagen ska kunna investera för framtiden. Oklarheter i tillämpningen av lagstiftningen har prövats i domstol, enligt ordinarie domstolsprocesser. Elnätsavgiften är därtill en mindre del av kundens totala elkostnad jämfört med till exempel skatt och moms.

Artikelförfattarna gör flera svepande påståenden, såsom att elnätsföretagens prishöjningar ”skulle gått under radarn”. Detta är oriktigt då alla elnätsföretag årligen rapporterar om sina prisförändringar till Energimarknadsinspektionen, där de ska motiveras. All information är publik och vi har dessutom under senare år haft en tilltagande samhällsdiskussion om elektrifiering, behov av elnät och därmed ökade kostnader.

Det är rimligt att diskutera kostnaderna för att upprätthålla en av samhällets mest centrala infrastrukturer och var de bör ligga, det håller vi med om. Siffran 100 miljarder i höjda intäktsramar kommande fyra år är däremot en siffra som Energimarknadsinspektionen presenterat som både bygger på oklara antaganden och är svårtolkad, och därmed inte bör tas för sanning.

Elnäten är en samhällsviktig funktion och modellen för hur elnätsverksamheten regleras behöver löpande ses över och utvecklas. Målet med elnätsregleringen är att förena rimliga avgifter för kunderna med nätutbyggnad utan att göra avkall på ett robust och leveranssäkert elnät som också tar höjd för den klimatomställning som är nödvändig.

Samtidigt ser vi behov av att elnätsutbyggnaden sker proaktivt för att möta framtidens behov, att nya tekniska lösningar som kan främja en mer flexibel och effektiv elanvändning premieras och att nödvändiga investeringar måste komma till stånd om vi ska kunna behålla en alltmer elintensiv industri i Sverige och kunna fasa ut användningen av fossila bränslen. Ett modernt samhälle, klimatomställning och elektrifiering kräver alla ett robust och pålitligt elnät – det måste vara målet även framöver. Elnätsbranschen är med och driver utvecklingen och med rätt förutsättningar för ökade elnätsinvesteringar blir nyttorna stora för hela samhället.

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige

Tomas Malmström, elnätsansvarig Energiföretagen Sverige