Prisreglering är inte lösningen för lägre fjärrvärmepriser

Energimyndigheten konstaterar i sin utvärdering av Fjärrvärmenämnden, som medlar vid förhandlingar mellan fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder, att företagen inte utnyttjar sin marknadsdominans.  Prishöjningarna på biobränsle, som står för 66 procent av företagens fjärrvärmeproduktion, ligger över fjärrvärmeprisets ökning. Enligt Energimyndigheten tyder det på att fjärrvärmeföretagen på ett generellt plan snarare håller nere sina prishöjningar och därmed mildrar effekten på kunderna. 

Joakim Sandell pekar på att den danska prisregleringen av fjärrvärme borde utgöra en förebild för Sverige. Men en sådan modell skulle inte ge lägre svenska fjärrvärmepriser och dessutom minska fjärrvärmeföretagens drivkraft att hålla nere kostnaderna.

Danmark tillämpar en kostnadsbaserad prisregleringsmodell, men har ändå inte kunnat undvika betydande prishöjningar på grund av omvärldsläget. 
Den danska tillsynsmyndigheten Forsyningstillsynet visar att de genomsnittliga fjärrvärmeprishöjningarna uppgår till cirka 23 procent mellan januari 2022 och januari 2024 för ett småhus, vilket är jämförbart med de genomsnittliga svenska fjärrvärmeprishöjningarna under samma period. Och det sker utifrån att fjärrvärmen innehåller en något lägre andel biobränsle i Danmark än i Sverige. 

I en genomlysning av fjärrvärmemarknaden som Energimarknadsinspektionen presenterade i januari framgår att i Danmark är det också mycket stora prisvariationer mellan fjärrvärmenäten. De dyraste fjärrvärmenäten har sju gånger så höga fjärrvärmepriser som de billigaste medan skillnaderna i Sverige är betydligt mindre. Ett exempel: för de 10 dyraste fjärrvärmenäten i Danmark har priserna stigit från januari 2022 till januari 2023 mellan 0 och 228 procent och med ett genomsnitt på 147 procent. Joakim Sandell hävdar att fjärrvärmen är en monopolmarknad, men det stämmer inte. Fjärrvärmen konkurrerar med andra uppvärmningsalternativ på värmemarknaden, till exempel värmepumpar.

Joakim Sandell anser att regeringen behöver agera för att säkra transparens, långsiktighet och rimlighet i prissättningen på fjärrvärmemarknaden. Det är viktiga frågeställningar och regeringen gav i våras ett brett utredningsuppdrag till Energimarknadsinspektionen att analysera behovet av förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Fjärrvärmebranschen deltar aktivt i utredningens arbete tillsammans med kund- och myndighetsrepresentanter. Energiföretagen Sverige ser gärna åtgärder som kan bidra till ytterligare ökad transparens när det gäller prissättningen på fjärrvärme.

Prisdialogen, en modell för samverkan mellan fjärrvärmeföretag och deras kunder, är ett exempel på ett lyckat initiativ och omfattar idag ungefär tre fjärdedelar av fjärrvärmeleveranserna i landet. Initiativet kommer från Riksbyggen, Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna, HSB och Energiföretagen Sverige för att stärka kundernas ställning på marknaden, genom större transparens och delaktighet vid prisförändringar. Prisdialogen bygger på att leverantörerna av fjärrvärme har samrådsprocesser med sina kunder och tidigt under året diskuterar prisförändringar för kommande år, samt lämnar en prognos för priserna för de två nästföljande åren. Det är positivt att ytterligare fjärrvärmeföretag har anslutit sig till Prisdialogen under hösten.  

Att i rådande oroliga omvärldsläge tro att prisreglering är en lösning för lägre och stabilare fjärrvärmepriser är fel. Politiker kan däremot hjälpa till med att dämpa kostnadsutvecklingen genom att genomföra Energimyndighetens förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi, att fjärr- och kraftvärmeföretagen får ersättning för den nytta de gör för energisystemet och se över dagens snedvridande fjärrvärmebeskattning. Prisreglering är inte lösningen för lägre fjärrvärmepriser.

Emil Berggren
Gruppchef och ansvarig för fjärrvärme vid Energiföretagen Sverige

Läs debatten i Sydsvenska Dagbladet.